Gott nytt drakens år!

Nyårspynt till salu på varuhus i Nanjing.

Så var det nytt år igen! För Folklivsarkivets del innebär det stora förändringar. Sedan årsskiftet är vi inte längre en del av Institutionen för Kulturvetenskaper utan en avdelning på HT, Humanistiska och teologiska fakulteterna. Än så länge finns vi fysiskt i Villa Holma på Finngatan men om några månader går flytten till Gastelyckan och de nya lokalerna på Arkivcentrum Syd. Just nu håller vi på och sorterar, städar, packar…

Nytt år blev det nyligen också enligt den kinesiska kalendern. Denna nyårsafton inföll i söndags, 22 januari, och då gick vi in i Drakens år. I västerländsk mytologi är draken inte någon särskilt trevlig varelse. Det är den däremot i den kinesiska. Där är drakar inte några monster som ska dödas, tvärtom. Mellan det svenska och kinesiska nyåret reste jag till Kina. Festföreberedelserna var i fullgång och i varuhusen var det ungefär som under julhandeln i Sverige: mycket folk, trångt, specialerbjudanden, dekorationer, långa köer, pynt och så vidare.

 

Etnologer i media och Gott Nytt År!

Många etnologer från olika delar av landet har varit igång i media så här kring jul och nyår. Här är några exempel: I Sydsvenskans webb-tv (19/12) berättar Anna Burstedt om Därför äter vi risgröt jorden runt . I radioprogrammet Alltinget i P4 Göteborg (8/12) reder Eva Knuts ut var uttrycket ”Fick du fikon Sackarias?” kommer ifrån. I Husmorsskolan i P1 (26/12) talar Agneta Lilja om nyårsfirande (inslaget börjar 7.30 in i programmet). I Svenska Dagbladet (1/1) förklarar Bengt af Klintberg att Nyårslöften har inte hållits länge. Själv var jag på julafton med i programmet Vad ska vi ha julen till? i Julen i P1 tillsammans med biskop Antje Jackelén, professor Elisabeth Gerle och Lena Larsson, vd på Handelns Utredningsinstitut.

Nu åker jag till Kina ett tag men är tillbaka lagom tills vårterminen drar igång 16 januari. Gott Nytt År!

 

Bingo och julmat

 

Julpyntad spårvagn i Wien. Foto: Charlotte Hagström 2011

Nu är det snart jul! Igår hade vi julfest på Institutionen för Kulturvetenskaper, idag har jag bakat pepparkakor och imorgon är det dags att skaffa gran. På Folklivsarkivet jobbar vi på för fullt inför flytten till Arkivcentrum Syd och jag försöker bland annat göra klart de små ”slattar” med olika slags material som borde ha registretats för länge sedan men som av diverse anledningar inte har hunnits med. Årets julbok har skickats ut till meddelarna och varje dag kommer några svar på den senaste frågelistan, LUF 234 Bingo. Av svaren att döma verkar bingo inte vara något meddelarna ägnar sig åt i någon större utsträckning. Vi är dock glada även över så kallade negativa svar, det vill säga sådana där den som skriver talar om att han eller hon inte har någon erfarenhet av ämnet eller något att säga. För även det säger ju något och är därför bra.

I övrigt är det en del julfrågor att besvara och jag har bland annat uttalat mig om julmat i programmet Receptfritt i Radio P4 Kalmar den 15:e december. Där pratade jag om den enkät om julmat vi gjorde för några år sedan då vi tillsammans med de andra folkminnesarkiven i landet dokumenterade julen. Frågelistan LUF 216 Nu är det jul igen var också en del i detta. Ett resultat av dokumentationen var boken Nu gör vi jul igen.

 

Seminarium i Oslo

Två arkivarier på väg till möte i julpyntat hus

Förra veckan var jag i Oslo för att diskutera ”Min historie/vår historie. Spørrelister i dag og i morgen”. Med verkade gjorde arkivarier från olika folkminnesarkiv i Norden: Norsk Folkemuseum och Norsk etnologisk gransking i Oslo, DAG i Göteborg, DFU i Uppsala, Nationalmuseet i Köpenhamn, Nordiska museets arkiv i Stockholm och Folklivsarkivet. Seminariet handlade om vad vi gör och hur vi kan utveckla frågelistverksamheten, problem och svårigheter samt projektet Minnebanken som man arbetar med i Norge. Det är ett digitalt utvecklingsprojekt där man planerar att samla in liknande material som frågelistsvar fast via webben. Det blir intressant att följa.

 

Bullbak och fredagsmys

Britt visar tre studenter hur man bakar kanelbullar. Foto: Åsa Lundgren.

Fredagsmysfrågandet fortsätter och Folklivsarkivet både frågar och svarar. Svarar gjorde jag bland annat i  Vetenskapsradion Forum i ett inslag den 7:e november och frågar gör vi både i kortfrågelistan KF8 Fredagsmys och i en enkätversion av denna som distribuerats på instutionen bland studenter och personal. Klicka här om du vill ladda ner och besvara vår fredagsmysenkät. Svaret skickas till etn@etn.lu.se

Bakning av kanelbullar ingår inte i Folklivsarkivets verksamhet men var ett inslag i The International Club tisdagen den 8:e november. Vi har många internationella studenter på Institutionen för Kulturvetenskaper och denna termin prövar vi att ordna några aktiviteter som inte precis har med universitetsstudier att göra men som kan vara intressant att prova på om man kommer som utbytesstudent en eller två terminer.  Studenterna har själva fått  föreslå vad de vill göra och ett förslag var kanelbullebakning.  Aktiviteten Baking Buns with Britt blev mycket uppskattad och samlade 16 deltagare från 12 olika länder. Det blev många bullar och även personalen på Folklivsarkivet fick chans att smaka på dem.

 

Fredagsmys och namn

 Nu är det höst, en trevlig årstid!

På kortfrågelistan Fredagsmys droppar det fortfarande in svar och vi har nu fått in sammanlagt 51 stycken. Jag har också gjort en kortare mer enkätliknande version som ligger i entrén på Kulturanatomen (Institutionen för kulturvetenskapers huvudbyggnad).  En hel del studenter , och kanske även personal, har svarat. Kul! I slutet av året hoppas jag ha möjlighet att göra en sammanställning av såväl frågelistsvar som enkätsvar.

För tio år sedan skickade vi ut frågelistan LUF 208 Namn och identitet. Svaren på den använde jag i ett forskningsprojekt som resulterade i boken Man är vad man heter. Namn är fortfarande ett av mina stora forskningsintressen och uppenbarligen intresserar det även andra eftersom jag ofta får frågor om det, inte minst från journalister. Dagens Nyheter har nyligen haft en serie om namn och där blev jag häromveckan intervjuad.

 

Kulturnatten 2011

 Den 17:e september var det dags för årets kulturnatt i Lund. Liksom förra året medverkade Institutionen för Kulturvetenskaper. Café, science slam, föreläsningar, lekar, pysseltält, tipsrunda, ljusinstallation på fasaden och fotoutställning stod på programmet. Tipsrundan var det Folklivsarkivet som höll i och den gick genom parken i kvareteret Hyphoff där institutionens olika byggnader ligger. I anslutning till start och mål fanns också möjlighet att prova ett par lekar från förr: Ta styvern från stolen och Rövkrok. Här demonstrerar Renata och Ivanche, som var två av de studenter som hjälpte till under eftermiddagen och kvällen, den senare. Fler bilder från Kulturnatten finns här.

 

Virtuella minnessidor och änglabarn

I Jättestora frågor med Johanna Koljonen i P3 har temat denna vecka varit döden. Idag var jag med och talade om minnessidor på internet över döda barn. Det är ett oerhört tungt ämne men också kulturanalytiskt mycket intressant. Hur vi förhåller oss till döden, vad som anses vara ”rätt” sätt att sörja och vilka uttrycksmöjligheter vi har för sorg är, liksom så mycket annat, kulturbundet. Det som är riktigt och rätt i en tid och miljö är det inte i en annan. Om minnessidor idag och 100 år gamla fotografier av döda barn, som vi har ett antal av i Folklivsarkivet, har jag skrivit om i antologin Virtualiteter som är ett av de projekt HEX, Humanistisk experimentgrupp, arbetat med. Inslaget i radio om minnessidorna och änglabarnen finns här.

 

Dialekter

Bild från www.sofi.se

Den som är intresserad av dialekter kan genom att klicka här höra etnologen Katarina Ek-Nilsson som är chef för DFU, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, tala om detta ämne. Det sändes i Radio P4 Jönköping tisdag 12 juli. I Lund är Folklivsarkivet och Dialekt- och ortnamnsarkivet helt skilda åt. Vi finns i olika lokaler och har olika huvudmän. Däremot har vi visst samarbete och också delvis en gemensam historia. I Uppsala, Umeå och Göteborg är däremot folkminnen, dialekter och ortnamn samlade i gemensamma arkiv. De ingår i myndigheten Institutet för Språk och folkminnen som bildades 2006. Med dessa arkiv samarbetar Folklivsarkivet också, bland annat om projektet Naturen. Vi skickar också ibland ut gemensamma frågelistor.

 

Bidrag till samhällsnyttan

Måndag eftermiddag är det 10 138 som tryckt på gillaknappen till Facebook-gruppen Jag bidrar till samhällsnyttan (oavsett vad Svenskt Näringsliv säger).

 

Senaste frågelistan: Känsel

Vi har nu kommit fram till den 226:e frågelistan sedan starten 1932. Den här gången är ämnet Känsel. Denna lista är den tredje i Folklivsarkivets serie om sinnena (de tidigare är LUF 219 Ljud och oljud och LUF 223 Lukt och smak).

Anledningen till att vi valde att göra frågelistor kring sinnena är att det saknas material i arkivet kring detta. Visst finns det mängder av berättelser som innehåller beskrivningar av lukt-, smak- och ljudupplevelser men de är svåra att hitta. De beskrivningar som finns ryms ofta i berättelser som handlar om något annat. Eller åtminstone har den som en gång registrerade det tyckte så och därför inte lagt till ”smak” eller ”känsel” som sökord. Ska man hitta dessa berättelser får man därför leta sig fram och kanske läsa igenom en mängd uppteckningar innan man hittar det man söker. En resa med tåg på 1930-talet kan mycket väl innehålla redogörselser för hur det lät och luktade men det framgår inte av beskrivningen i arkivposten.

Eftersom det är så beslöt vi alltså att göra frågelistor som utgår från och handlar om sinnena. Hittills har ungefär 30 svar på denna lista kommit in och de är mycket spännande!

 

Snigelkladd och poststämplar

Svar på LUF 226 Känsel droppar in i princip varje dag. De är väldigt spännade att ta del av och jag är fascinerad av vad de som svarar väljer att ta upp. Det kan vara ganska svårt att skriva om känsel men de flesta lyckas mycket bra med att förmedla just hur olika saker faktiskt känns. Kladdigt och kletigt finns det t ex berättelser om i två av de senaste svaren. En av dem som skriver har väldigt svårt för sådant som känns kladdigt och berättar om konserverade ägg under kriget, snigelkladd och olika maträtter: ”Jag har lärt mig äta sylt, även om jag inte är så förtjust i det. Gröt äter jag inte alls. Gelépuddingar, olika sorts dallriga syltor, viss kladdig frukt som fikon och dadlar äter jag inte”. En annan har en berättelse från sitt yrkesliv: ”När jag arbetade på posten stämplade vi avgående post med en stämpel doppad på en dyna med svart färg, det var ett smetigt arbete, det fastnade på händer och kläder, det var jäktigt ibland också. Det var en otäck kletig känsla, man hade lust att slänga stämpeln”.

 

Ny frågelista på gång

Idag har jag träffat Åsa, som är doktorand i etnologi och knuten till Vårdalinstitutet, och diskuterat utformandet av en ny frågelista. Hennes avhandlingsprojekt handlar om hälsa och åldrande. Vi kom fram till att det är ett bra ämne för en frågelista. Eftersom vi ska ha ut en lista innan jul och Åsa gärna vill ha material blir det denna. Folklivsarkivet har en annan på lut också men den tar vi till våren.

Under dagen har jag arbetat med att skissa på en lista med hjälp av de frågor Åsa använder då hon gör intervjuer. Jag har utgått från dessa och satt dem under ett antal teman samt föreslagit en del nya frågor. Nu har jag skickat föreslaget till henne så får hon ta ställning till det. Hon vet ju bäst vad hon vill ha svar på medan jag har vanan vid att formulera frågelistor. Det är så här en lista brukar sammanställas: någon gör ett utkast, någon annan kommer med synpunkter och förslag på tillägg och strykningar, en tredje läser och kommenterar. Det behövs flera ögon för vi ser olika saker och missar ibland det självklara. Jag kommer till exempel ihåg när jag gjort listan om Ljud och oljud. Ett par andra personer hade läst och föreslagit tillägg men ingen av oss hade tänkt på det vår prao genast såg: vi hade alldeles glömt bort att fråga om tystnad! Det måste man naturligtvis ha med i en lista om ljud. Det är bra att ha praon!

 

Cigarrer från Cuba

Det är ofta svårt att skilja sinnesintryck från varandra. Saker och ting inte bara känns utan luktar, syns, kanske låter och smakar också. Allt hänger samman. Ett bra exempel på detta finns i ett av svaren jag läste idag. Det handlar om cigarrer, ”gärna ifrån Cuba”, och hanteringen av dem beskrivs mycket sinnligt: ”Att lukta, känna, betrakta för att sedan snoppa, tända på, lukta, känna aromen i munnen och puffa ut, i en timme”.

 

Midsommar

När det är som allra mörkast och dessutom regnar känns det rätt bra att läsa frågelistsvar om midsommar. Den listan, LUF 225 Midsommar, skickades ut i somras. Även om de flesta som tänkt besvara den förmodligen redan har gjort det kommer det en del svar nu också. Och det är ju helt okej – det finns inget bäst-före-datum på frågelistorna. Dessutom är det som sagt ganska behagligt att läsa om blåklint och jordgubbar och ljusa sommarnätter just nu. Fast det är rätt trevligt att titta ut genom fönstret och se den lysande julgranen på taket av universitetssjukhuset också. Pepparkakor respektive jordgubbar – allt har sin tid.

 

Stoppa papper i kuvert

Fyra papper, försättsblad, lista, följebrev, svarskuvert och julbok ner i ett kuvert. Fyra papper, försättsblad, lista, följebrev, svarskuvert och julbok ner i ett kuvert. Fyra papper, försättsblad… Detta ska upprepas 130 gånger. Idag har jag börjat arbetet med att få iväg den nya listan och det andra som hör till. Det är lite krångligt för vissa ska ha linjerat papper eftersom de skriver för hand medan andra ska ha olinjerat eftersom de skriver på dator eller maskin. Ganska många ska inte ha några papper alls eftersom de mejlar in svaren. Det gäller att hålla reda på vem som ska ha vad. Lite krångligt med tre kategorier kan tyckas men egentligen är det inte det. Och det är viktigt att alla får skriva på det sätt som passar dem bäst. Det är ju vad meddelarna skriver som intresserar oss, inte hur de skriver. Imorgon ska jag stoppa ytterligare fyra papper, försättsblad, lista, följebrev, svarskuvert och julbok ner i de kuvert jag inte hann idag.

 

Utskickat!

Sådär, nu är senaste frågelistan och julboken utskickade! Om inget oförutsett händer bör alla få sina kuvert innan jul. Sedan är det bara att vänta på att svaren ska komma in. Det blev lite tätt mellan denna och den förra listan men det är inte mycket att göra åt.  Nästa lista får bli i slutet av våren.

 

Stickiga strumpor

En anledning att det är så spännande att läsa svaren på listan om känsel är att de är så olika. Här finns beskrivningar av alla möjliga saker som känns på olika sätt. De som berättar minns och väljer att lyfta fram de mest skilda känsloförnimmelser; den extra mjuka punkten i en mjuk katts mjuka ansikte, den slemmiga geggan som är massor av grodyngel, att sticka fingrarna i munnen på en kalv, irriterande och kliande etiketter i nacken på nya tröjor,  att stryka över lädret i ett 400 år gammalt bokband.

Men det finns också sådant som återkommer i svar efter svar. En sådan sak är barndomens stickiga strumpor som har satt outplånliga spår hos många kvinnor. Efter att ha läst en mängd berättelser om hur stickigt, kli-igt och hemskt det var inser jag vilken tur jag har som aldrig behövt uppleva detta. En person berättar hur hon försökte uppskjuta tvättandet av strumporna så länge som möjligt eftersom de kliade mindre när de använts ett tag. En annan minns att ”de stacks som nålar på benen, särskilt i knävecken” men man hade inte mycket val eftersom, som en tredje konstaterar: ”flickor hade inte långbyxor då”.  En fjärde hittade tillsammans med sin syster på ett nytt verb: att ylla. När de talade om strumporna och hur de kändes sa de att ”de yllade”. Ett bra ord -  även om man inte upplevt dessa strumpor själv förstår man hur det kändes. Usch.

 

Julgodis och hundbajs

Igår gjorde jag julgodis. Flera av dem som svarat på listan har tagit upp känselns betydelse vid  bakning och det tänkte jag på när jag stod där och rörde i grytan. Att göra julgodis, liksom att baka, fungerar helt enkelt inte om man bara går på receptet. Man kan vara hur noga som helst och ta exakt de proportioner av ingredienserna som det står i receptet och använda en termometer och allt möjligt men ändå blir det fel. I slutänden måste man känna när det är dags att hälla upp smeten i formar eller på en plåt. Det är svårt, särskilt när man gör en ny sort för första gången, för hur känns egentligen ”lagom” konsistens? Den jag gjorde igår – en chokladfudge med tranbär och kokos – tyckte jag tillslut kändes väldigt bra. Förhoppningsvis smakar den så också.

I ett av svaren jag läst idag berättas om något man kan ha hundbajs till, som jag aldrig ens tänkt på: när man plockat upp bajset i en påse och knutit ihop den lägger man den i fickan. Sedan stoppar man ner en hand i taget i fickan och häpp! så värmer man den med hjälp av påsens innehåll! Kanske gör alla hundägare så? Jag vet inte. Jag har ingen hund.

 

Gott Nytt År!

Nytt år, nya frågelistsvar. Första dagen på jobbet efter julledigt och lite semester har jag inte hunnit göra så mycket mer än att som hastigast snabbläsa ett par svar som inkommit på LUF 227 Åldrande och hälsa.  Ett är från en kvinna i 40-årsåldern som skriver ”Hur gammal känner jag mig? Ibland 23 och ibland 85. Det beror liksom på!”. Och så är det nog för många: man känner sig olika gammal olika dagar. Det andra svaret är från en man som skriver att ”Jag har alltid irriterats av att världen tycks regeras av folk som är morgonpigga”. Jag håller helt med! Vad ska man upp i ottan och göra?

 

Massor av svar och cyklar

Förra veckan var det mycket att stå i med allt möjligt efter juluppehållet så det är först idag jag fått fatt i de svar som inkom under julen. Det är många! Jag har inte hunnit titta på dem ännu men ska försöka göra det imorgon eftermiddag. På förmiddagen ska jag till Skånes Arkivförbund och titta i deras samlingar efter bilder på cykelklubbar. Jag är en av redaktörerna för nästa nummer av tidskriften ETN och temat där är cyklar. Varje nummer av denna tidskrift heter något på tre bokstäver och detta blir alltså ETN:HOJ. I Folklivsarkivet fanns inte en enda bild på någon cykelklubb. Vi borde ha en frågelista om cykling någon gång!

 

Hälsa och aktivitet

Efter en rolig och spännande förmiddag på Skånes Arkivförbund, där jag hittade precis de cykelbilder jag hoppats, cyklade jag igår tillbaka till Folklivsarkivet och läste frågelistsvar på LUF 227 Åldrande och hälsa. Det har som sagt kommit många under julledigheten och ännu fler kom idag.  Flera av de äldre meddelarna skriver om omställningen det innebär att bli pensionär: plötsligt har man inget arbete att gå till och massor av tid. Det kan vara en jobbig förändring och påverka hälsan. Men för nästan alla har det varit något övergående och man trivs nu med tillvaron. Ett skäl är att man har möjlighet att  fördjupa sig i sina intressen och hobbies. De som svarat släktforskar, fotograferar, lagar mat, spelar dragspel, syr, nätsurfar, läser, utövar qigong, reser, umgås med vänner, sjunger i kör, går långpromenader med eller utan stavar, arbetar i trädgården, löser korsord, hembygdsforskar, simmar, cyklar, skriver böcker och så vidare. Samt besvarar Folklivsarkivets frågelistor!

En man i 70-årsåldern skriver: ”Jag träffar inte sällan betydligt äldre människor, som intellektuellt är briljanta och skapande. Ofta är det inom ämnen utanför det de tidigare arbetat med, och som de efter pensioneringen utvecklat till mästerskap. Senioritden behöver alltså inte betyda ett slut – utan en början till en ny spännande bana”.

 

Att hålla sig i form

Ett av temana i listan om åldrande och hälsa handlar om att hålla sig i form och där frågar vi om hur man tänker och agerar när det gäller kost och motion.  Att röra på sig är viktigt men det kan ju ske på olika sätt. Det gäller att hitta något som passar just en själv. Det tycks flertalet av Folklivsarkivets meddelare ha gjort:

”Dans är underbart” tycker en medan en annan får motion av  ”en stor trädgår som jag själv sköter det mesta i”. En cyklar och ”I fjol, 2008, blev det drygt 300 bokförda mil på cykelsadeln”. Andra ”går långa stavpromenader nästan dagligen”  eller har en hund som gör att man ”vistas mycket ute i naturen med långa och snabba promenader, oftast ett par timmar om dagen”.  Vissa har en bestämd dag för en särskild aktivitet: ”Varje onsdag morgon är vi 4 fruar som går tillsammans en promenad, då är vi ute gott och väl en timma.” En bor på ett seniorboende och  ”deltar i anordnad gymnastik varje måndag 11-11.30″  medan en annan gymasisterar hemma lite varje dag och  har ”en gummisnodd som jag satt upp i en dörr, gör olika dragningar med den för axlar och armar”. Flera har idrottat mycket i yngre dagar och för en del är att röra på sig en livslång vana: ”Ända sedan ungdomen har jag börjat praktiskt taget varje dag med morgongymnastik” .

 

Lukt och smak

Den här veckan har jag börjat registreringen av svaren på LUF 223 Lukt och smak. Det skulle jag gjort för länge sedan men ibland drar saker och ting ut på tiden. Nåväl, nu har jag börjat och det är roligt att ta del av dessa svar igen. En person har till exempel listat diverse saker han tycker luktar gott respektive illa, någon annan berättar om barndomens upplevelser i bageriet som ägdes av släktingar.

 

Arkivera

Alla svar på LUF 223 Lukt och smak är nu registrerade. Det var ungefär 70 stycken. Idag ägnar jag mig åt att skriva tackbrev till dem som besvarat LUF 227 Åldrande och hälsa. Det tar ett tag, för det är många svar, men är intressant eftersom jag samtidigt läser igenom alla svar ordentligt. Åsa, som var den som föreslog listans ämne, får ett bra material att arbeta med för sin avhandling! Bilden till vänster visar inte frågelistsvar utan en brevsamling som jag arkiverade för ett tag sedan. Sådant material finns också på Folklivsarkivet.

 

Träd

Julklappsboken 2008 var en skrift som heter Tankar om träd och som bygger på svar på frågelistan LUF 218 Träd. En av dem som fick boken hade ännu inte blivit meddelare då listan skickades ut men blev inspirerad av texten och skrev ner sina tankar om träd nu istället. Så går naturligtvis utmärkt att göra. Hittar man en äldre lista som man tycker är intressant är det bara att svara på den och skicka in. Alla listor finns att ladda ner från arkivets hemsida.

 

Morgongymnastik

Ganska många av dem som svarat på LUF 227 Åldrande och hälsa skriver om hur de gör morgongymnastik varje morgon. Många av dem har gjort det hela livet, sjäv har jag aldrig gjort det.  Efter att ha läst ytterligare två berättelser från personer, bägge dubbelt så gamla som jag,  som börjar varje morgon med en kvarts gymnastik känner jag mig slapp och lat. Imorgon ska jag också göra gymnastik!

 

 

Ostkaka och tangentbord

Mycket undervisning och annat arbete har gjort att jag inte riktigt hunnit med frågelistarbetet på sistone. Svaren på LUF 227 Åldrande och hälsa fortsätter dock att komma in liksom en hel del på LUF 226 Känsel också. Flera nya meddelare har tillkommit och det är extra roligt. Apropå känsel så är det väldigt intressant vilka olika saker olika personer väljer att lyfta fram: ljummen ostkaka, förlossningar, pälsen på en golden retriever, torr blomjord, slappa handslag, sconesdeg, tangentbord på skrivmaskiner från 70-talet, håruppsättningar vid bröllop, thailändska myggor, nylonskjortor, förhistoriska flintyxor, orakade pojkvänner… Känseln är viktig, vare sig det handlar om att känna om ett barn har feber, om såsen är tillräckligt tjock eller om att rikta plåten på en krockskadad bil.

 

Gästlärare i Norge

Den senaste tiden har det inte blivit mycket gjort med frågelistorna, bland annat beroende på att jag varit i Bergen i Norge. Jag var där som gästlärare förra veckan och det var mycket roligt. Att åka iväg som lärare någon annastans är  både spännande och givande! Och en del frågelistande blev det också. En av mina föreläsningar handlade om trädprojektet som resulterade i rapporten Tankar om träd, som ju bygger på just frågelistmaterial.

 

Vår i Lund

Förutom att jag skrivit tackbrev till en del av meddelarna har jag inte hunnit ägna mig åt frågelistverksamheten alls den senaste tiden. Jag har varit tvungen att prioritera annat arkivarbete samt jobbet som koordinator för det internationella mastersprogramemt MACA, Master of Applied Cultural Analysis, som jag också har. Så blir det ibland. Men våren är här och vid Folklivsarkivet blommar scillan!

 

Nya meddelare är välkomna!

Under de senaste månaderna har vi fått flera nya meddelare till Folklivsarkivet. Välkomna! Kanske känner du som själv är meddelare någon du tror skulle vara intresserad av att delta? Tipsa då gärna henne eller honom om verksamheten! Mer information finns under flikarna Frågelistor respektive Meddelare överst på denna sida samt på Folklivsarkivets hemsida. Kanske har du som läser detta hamnat på denna blogg av en slump men tycker att det verkar intressant att besvara frågelistor åt Folklivsarkivet? Du är också välkommen! Frågelistor skickas ut ungefär tre gånger om året och en nya lista är på gång alldeles snart. Ämnet för den återkommer jag till snart här på bloggen.

 

Immateriellt kulturarv

I onsdags och torsdags samlades representanter från de olika traditionsarkiven i Sverige  på DAG, Dialekt- Ortnamns- och Folkminnesarkivet i Göteborg, för att diskutera Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. Arkiven i Göteborg, Uppsala och Umeå ingår i myndigheten SOFI, Institutet för språk och folkminnen, som  tillsammans med Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Stiftelsen Nordiska museet har fått regeringens uppdrag att ta fram ett förslag för nationellt genomförande. Folklivsarkivet är inte med i SOFI men samarbetar på olika sätt med folkminnesarkiven där liksom med arkivet på Nordiska museet.

Det var ett par givande dagar med intressanta diskussioner. Sannolikt kommer det att bli ett gemensamt större dokumentationsprojekt. Alla arkiven som var med här deltog också i det projekt kring julen som genomfördes 2004-2005. Förutom att det där samlades in en mängd material vid de olika arkiven producerades en rapport och en antologi. Kanske blir det något liknande nu också. Eller något annat. Vi får se!

Så här ser julboken ut. Den kan köpas från SOFI. Klicka här för att komma till en sida som förklarar hur och var.

 

Ny lista på gång

Nästa vecka är det tänkt att sommarens lista ska komma. Den handlar om körsång: både om att sjunga själv och att lyssna. Sverige är ett kör-rikt land och vi gissar att många av våra meddelare är eller har varit engagerade i detta. Och har man inte det har man kanske lyssnat på körsång, såväl ”live” som på CD eller TV. Mer tankar och information kring denna lista kommer inom kort.

 

Körsång och bibliotekarier

Denna vecka har jag ägnat arkivariejobbet åt att få iväg den nya frågelistan LUF 227 Körsång. Men eftersom jag förutom att vara arkivarie också är forskare och koordinator för mastersprogrammet MACA och varit tvungen att ägna en hel del tid åt antagningen av studenter inför höstterminen har jag inte hunnit riktigt allt jag tänkt. Flertalet meddelare har fått sina listor antingen igår eller i förrgår men tyvärr hann jag inte göra iordning de återstånede kuverten idag innan postlådan tömdes. Några får alltså sina listor först i mitten av nästa vecka. Vissa meddelare är för övrigt verkligen snabba med att sätta igång att skriva – två av dem som fått sina listor har redan svarat! De måste ha satt sig direkt och skickat tillbaka dem med vändande post. Kul!

Igår höll jag och min kollega Carina Sjöholm föredrag för ca 30 bibliotekarier. Det var kul! Vi började med att tala om vårt projekt kring träd, där vi i stor utsträcking använder oss av svaren på LUF 218 Träd och som resulterade i rapporten Tankar om träd. Carina talade efter det om sitt projekt kring litterär turism och jag om det projekt kring datorspelande mammor jag har tillsammans med Jessica Enevold.

 

Terminslut

I torsdags var sista dagen på terminen för studenterna på MACA, Master of Applied Cultural Analysis, där jag är koordinator. Vi pratade om hösten, då de bl a ska göra praktik, och en del om masteruppsatsen de ska skriva till våren. Sedan drack vi kaffe och åt kakor. Medan denna studentgrupp, MACA08, nu har sommarlov (vilket förmodligen inte betyder ledighet för de flesta av dem utan att studierna byts mot arbete), grejar jag med antagning och administration av nästa grupp, MACA09, som börjar till hösten. Det innebär att vi 31 augusti kommer att ha två grupper med sammanlagt drygt 40 studenter från hela världen. Kul och spännande!

Arkiverandet ska jag ta itu med på måndag. Studenterna på kandidatkursen hade uppsatsseminarier (C-nivå) förra veckan och det material de samlat in i samband med skrivandet ska jag nu arkivera. Detsamma gäller studenterna på fortsättningskursen som också lagt fram sina uppsatser (B-nivå). Sedan har jag frågelistsvaren på LUF 228 Körsång. Ganska många har kommit in men jag har knappt hunnit titta på dem. Det ska jag göra nu och så ska jag skriva tackbrev till dem som besvarat dem. De här veckorna mellan terminslut och semester brukar ur arbetssynpunkt vara de mest effektiva. Man får mycket gjort!

 

Midsommar!

Denna vackra bild ur Folklivsarkivets bildsamling föreställer Sisselas källa i Borrby där man enligt anteckningarna offrade midsommarafton. Förhoppningsvis slipper vi inte bara snö utan också regn imorgon, såväl i Borrby som var vi nu firar midsommar.

 Om och hur man firar, med vem, var och vad som äts, dricks och sjungs frågade vi om i LUF 225 Midsommar som vi skickade ut för ca ett år sedan tillsammans med DAG, Dialekt- , ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. På den inkom 59 svar men om någon som inte svarade då vill göra det nu går det förstås alldeles utmärkt.

En trevlig midsommar önskar jag alltså dig som läser detta, vare sig du är meddelare till Folklivsarkivet eller inte (men bli det gärna! Kontakta oss på etn@etn.lu.se ). Jordgubbar, nypotatis, gräddfil och kall öl ser jag fram emot. Någon liten sillbit blir det nog också även om det inte tillhör favoriterna.

 

Semester!

Imorgon fredag är sista dagen innan semestern! Dagen ska ägnas åt att skriva tackbrev till dem som hittills skickat in sina svar på LUF 228 Körsång, avluta diverse småjobb samt städa skrivbordet. Det har varit en ovanligt hektisk vårtermin och det ska bli väldigt skönt med några veckors ledighet. En presentation till en konferens i Finland i augusti måste jag göra, och en del måste jag ägna mig åt mitt forskningsprojekt, men framför allt ska jag sitta i en solstol i trädgården och ta det lugnt och läsa böcker! Förutom en hel hög med deckare jag inte hunnit med under våren ska jag läsa Sorting Things Out och gå igenom vårens nummer av Språktidningen och Populär Historia. Solen ska skina hela juli har jag bestämt.

 

 

ETN: HOJ

Ett nytt nummer av tidskriften ETN är ute. Den här gången är temat cyklar och cykling. Eftersom ETN:s olika teman alltid ska sammanfattas av ett ord på tre bokstäver heter detta nummer förtsås HOJ. Tillsammans med Lars-Eric Jönsson är jag en av redaktörerna. Medverkar gör flera olika författare, däribland mina kollegor på Folklivsarkivet. Hela numret kan laddas ner från denna sida.

Där finns också tidigare nummer: Pop, Hem, Kry, Rit, Job (som är på engelska, därav stavningen).

 

Tillbaka igen

När jag kom tillbaka efter semestern för en vecka sedan låg här en hel hög med frågelistsvar – jättekul! Det var svar på såväl  LUF 228 Körsång och LUF 227 Åldrande och hälsa som på LUF 208 Namn och identitet. Den senare sändes ut 2001 men det är aldrig för sent att besvara våra listor. Just den listan tycker jag dessutom är extra kul att få nya svar på eftersom den var en del i ett projekt jag själv arbetade med (och som resulterade i boken Man är vad man heter, Carlsson Bokförlag 2006). Om ungefär en månad är det dags för ännu en lista. Ämnet får vara hemligt ett tag till!

På måndag anländer de internationella studenterna och veckan därefter börjar kurser och program.  Snart är det full fart i Lund igen – skönt! Bostadssituationen är dock förfärlig och en hel del studenter kommer att stå utan bostad när terminen börjar. Detta är inte alls bra.

 

Terminstart och livsmedelshistoria

Det har verkligen inte blivit mycket bloggande på sistone för min del! Terminstart med allt vad det innebär av praktiskt och administrativt arbete har tagit all tid. 24 nya studenter på mastersprogrammet MACA, Master of Applied Cultural Analysis, har börjat samtidigt som de 20 som började 2008 nu går in på sitt andra år. Just nu gör de flesta av dem praktik på olika företag och organisationer. Men jag har i alla fall hunnit med att delta vid den 31:a nordiska etnolog- och folkloristkongressen i Helsingfors samt läsa alla svar som under sommaren inkommit på frågelistan LUF 228 Körsång. Och häromdagen fick jag tips om en intressant blogg : ”Grisfötter och wienerkorv på burk” (Regionmuseet i Kristanstad). Den uppdateras inte längre men innehåller många intressanta berättelser som på olika sätt berör livsmedelsindustrin och dem som arbetat inom den.

 

Kärleksbrev och andra brev

Folklivsarkivet frågar men det är det många andra som också gör. Postmuseum tillsammans med Föreningen Liv i Sverige har just nu ett upprop som säkert intresserar en del av Folklivsarkivets meddelare: ”Brevet som förändrade mitt liv”. Har du ett brevminne du vill dela med dig av, klicka här och läs vidare om hur du ska göra. obs! Även mejlminnen går bra.

Brevet här till vänster ingår i en av Folklivsarkivets brevsamlingar.

 

Ny frågelista skickas ut idag

Så var det dags för ännu en lista, den 229:e i ordningen sedan starten 1932. Denna gång handlar den om en person som de flesta som är bosatta i Sverige, liksom ett väldigt stort antal människor i övriga världen, har en relation till. Hon har skrivit en mängd böcker, hennes originalmanuskript, som förvaras på Kungliga Biblioteket, är uppsatt på UNESCOs lista för Världsminnen  och hon har i olika sammanhang röstats fram som den mest betydelsfulla och pouläraste svensken. Personen i fråga är förstås Astrid Lindgren! Iniativet till denna lista kommer från Helene Ehriander, litteraturvetare verksam vid Växjö universitet, som nu färdigställer en bok om Lindgren som förlagsredaktör. Hennes nästa projekt, där svaren på listan kommer att utgöra en viktig del, handlar om Astrid Lindgren som ikon.

Nya meddelare är förstås alltid välkomna! Kontakta oss på Folklivsarkivet, t ex via mejl: ETN@etn.lu.se

 

Utbredningskarta – men över vad?!

Utbredningskartor var en gång i tiden ett stående inslag i folklivsforskningen (som då hette så och inte etnologi). Forskarna studerade och tolkade spridningen av av olika kulturelement – jordbruksredskap, folksägner, traditioner och så vidare – och till sin hjälp hade de kartor där de markerade belägg för olika typer av slagor, varianter av varulvssägner och annat. Idag handlar den etnologiska forskningen om andra saker och utförs på annat sätt men vi är många som hyser en mer eller mindre hemlig passion för utbredningskartor. Vi vill gärna göra dem men vet inte om vad eller ens varför. Men nu har jag och Patrik på Skånes musiksamlingar faktiskt gjort en! Den som har vägarna förbi Folklivsarkivet får gärna ta en titt på vår nyinskaffade Sverigekarta där det sitter blåa nålar här och där och gissa vad den visar! Den finns på bordet i hallen på andra våningen och där finns också ett kuvert där man kan lägga en lapp med sin gissning och sitt namn. Någon form av pris kommer att delas ut och ett förslag  som vi finner särskilt konstruktivt, även om det är fel, kan också  premieras. Enväldiga domare är Patrik och jag! Tyvärr kan vi inte visa någon bra bild här utan man får komma och titta på kartan IRL så att säga (in real life).

 

Arkivmöte i Stockholm

I två dagar har jag och mina kollegor Patrik och Göran varit i Stockholm på möte med representanter för de andra folkminnesarkiven i Sverige (DAUM i Umeå, DAG i Göteborg, Folkminnesavdelningen i Uppsala samt Nordiska museets arkiv). Nästa år planerar vi att påbörja ett större projekt och på mötet kom vi fram till att det gemensamma temat ska vara natur. Detta är ju ett minst sagt brett tema, så diskussionen handlade om såväl perspektiv och avgränsningar som metoder och arbetssätt. Vi kommer sannolikhet att genomföra både gemensamma dokumentationer och insamlingar och separata sådana. En frågelista är det bestämt att det ska bli.

På dagordningen stod också en redogörelse för hur det gått med det förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd av immateriellt kulturarv, som bland annat Institutet för språk och folkminnen (där arkiven i Umeå, Göteborg och Uppsala ingår) och Stiftelsen Nordiska museet fått i uppdrag av regeringen att ta fram.

På tisdagskvällen fick vi en visning av Nordiska museets bildsamling. Den innehåller många miljoner bilder från 1840-talet och framåt. Mycket intressant! Kul och givande var det också att träffa kollegorna från de andra arkiven och få höra om deras pågående och planerade projekt, stora som små.

 

Slingrande ormar i arkivet

Redan nu vill jag slå ett slag för en serie tv-program som kommer att sändas någon gång nästa år: Folkliv. Programmet görs av Robert Willim, etnolog och konstnär,  Mia-Marie Hammarlin, etnolog och programledare för Vetenskapens Värld och Anders Weberg, konstnär och filmare. Vi arkivarier på Folklivsarkivet har letat fram materialet till de tio teman som de olika programmen kommer att handla om. Ett av dem är ”orm”. Även om det mesta av vår del av arbetet är klart återstår det en del grejer att ta fram. Idag behövdes en styck slingrande varelse som skulle ligga som bakgrundsbild, så jag och Robert ägnade oss åt att försöka hitta något lämpligt i bildarkivet och Mandelgrenska samlingen.  Sättugnar, dräktspännen, runstenar och ornament på dopfuntar och minnestavlor var något av de uppslagsord vi utgick från.

Blyertsteckningen, som Mandelgren gjorde efter en förlaga på Statens historiska museum 1866, hittade jag genom att söka på ”spänne” i Folklivsarkivets databas på webben

 

Föreläsning och cykeltur

Idag var jag i Dalby och höll föredrag om namn, baserat på det projekt jag arbetade med för några år sedan och som resulterade i boken Man är vad man heter.  En viktig del av materialet jag arbetade med då utgjordes av svar på frågelistan LUF 208 Namn och identitet. Det var en lista som gav massor av svar och som var väldigt spännande att ta del av. Frågelistsvar är förvisso nästan alltid spännande men ibland är det extra intressant, till exempel när listan är en del av ens egen forskning Att prata om namn är kul, både för att det är ett ämne som intresserar mig väldigt mycket, och för att det uppenbarligen intresserar många andra också. Det blir alltid många frågor och kommentarer och det är roligt!

Från Lund till Dalby är det ca en mil och bra cykelväg så jag tog cykeln. Kände mig lite som de tidiga Folklivsforskarna som cyklade omkring ute i bygderna och dokumenterade och föreläste. Här är en bild jag tog i farten.

 

Nya avhandlingar

Egentligen var det ju tänkt att denna blogg skulle handla om mitt arbete på Folklivsarkivet, och då främst arbetet med frågelistor. Men det händer en massa andra intressanta saker också, som inte direkt har med det göra, och ibland vill jag skriva om det också. Som nu. Två av mina kollegor, Gabriella Nilsson och Ingrid Fioretos, vid Etnologiska avdelningen vid Institutionen för Kulturvetenskaper, har  nyligen disputerat. Här kan man läsa mer om Könsmakt eller häxjakt? respektive Möten med motstånd.

 

Samdoks höstmöte

Digitalt – samla, spana, spara var temat för Samdoks höstmöte som hölls på Nordiska museet 19-20 november. Jag var inbjuden för att tala om ”Att forska och fältarbeta på nätet” och utgick från fyra olika projekt jag arbetat med. Alla har innefattat fältarbete på internet men på olika sätt och i kombination med olika material, bland annat från Folklivsarkivet.  Nu är det ju visserligen ett arkiv jag arbetar på och inte ett museum men dokumenterar gör ju vi också, inte minst samtiden. Det var därför en mycket givande konferens och mycket intressant att få ta del av vad som sker runt om i landet.  Jag åkte hem med många nya idéer och uppslag och stor lust att besöka diverse museer från norr till söder!

Den som har vägarna förbi Stockholm rekommenderar jag ett besök på Nordiska museet och utställningen Tvättstugan. Den har nyligen öppnat och pågår till 7 mars 2010. Boken ”Tvättstugan. En svensk historia” av Kristina Lund finns att köpa i museibutiken. Gör det. Ta också gärna en titt på www.argalappen.se där det finns en hel avdelning med tvättstugelappar.

 

Radioprogram och insamling

Varje lördag klockan 10 slår jag på radion för att lösa Melodikrysset. Det är det enda radioprogram jag lyssnar på live eftersom sändingstiderna för de program jag vill höra sällan stämmer med mina tider. Men det spelar ingen större roll för det finns ju 30-dagars arkivet och podradio. Tack Sveriges Radio för det – det gör mig så glad! När jag ska ut och åka tåg längre sträckor laddar jag ner allt möjligt till min Ipod, och när jag ägnar mig åt arkivering eller andra arbetsuppgifter som inte kräver att det är tyst omkring så lyssnar jag på diverse program jag hittar. En favorit är Vetenskapsradion Forum som alltid innehåller intressanta saker. Idag lyssnade jag på de två senaste programmen: gårdagens (7 december) om Den svenska villan och Idol och förra måndagens (30 november) om Unesco och det immateriella kulturarvet (se poster i denna blogg 21 oktober, 2009 och 25 april, 2009).

Det senare handlade också om Nordiska museets Brödbank. Än är det några dagar kvar för den som vill dela med sig av sina tankar kring bröd eller recept av olika slag. Klicka här och läs vidare om insamlingen och om hur du gör men skynda – insamlingen avlsutas 16 december 2009. Mackan till vänster åt jag på Köpenhamns universitet igår. Den var god.

 

Studenter på MACA och det gröna Köpenhamn

Studenterna på MACA, Master of Applied Cultural Analysis, arbetar just nu med ett projekt om ”förgröningen” av Köpenhamn i samband med klimatkonferensen. På Lunds Universitets förstasida kan man idag läsa om kursen och vad två av studenterna, Stephen Atherton och Gustavo Herrera, säger om projektet och om att arbeta med tillämpad kulturanalys.

Detta har visserligen inte så mycket med Folklivsarkivet att göra men eftersom jag är koordinator för programmet vill jag ändå lyfta fram det här. Läs gärna artikeln!

 

Julbok och frågelista på väg

Nu är årets sista frågelista (som är en kortfrågelista, den 7:e sådan i ordningen) på väg till alla meddelare tillsammans med julboken. Om allt går som det ska bör den komma fram innan jul. Tyvärr hinner den nog inte fram till de tre meddelare som bor utomlands. Det blev lite senare än det från början var tänkt eftersom vi väntade på tryckningen av senaste numret av Upptecknaren, som också följer med, samt behövde beställa vadderade kuvert att packa allt i. Olyckligtvis blev det ett fel i de  paket jag skickade iväg igår: jag glömde lägga i svarskuvert till dem som skulle ha det. En del svarar per e-post och då behövs inga portofria svarskuvert men de som inte gör det ska naturligtvis ha kuvert. Jag ber om ursäkt för att det blev så. De paket som gick iväg idag innehåller däremot allt de ska. Hoppas jag.

 

Nu är det snart jul igen!

Så var det snart jul igen! En vit sådan tycks det också för ovanlighetens skull blir här i Lund. Idag var det helt  fantastiskt vackert i Professorsstaden, som området där Folklivsarkivet ligger kallas, med massor av snö och strålande sol! Hemma lagar jag julgodis och på jobbet svarar jag på frågor från journalister som vill ha diverse upplysningar om olika jultraditioner och hur dessa har förändrats. Är du  intresserad av att veta mer om dagens julfriande rekommenderar jag antologin Nu gör vi jul igen från 2006, som bygger på den dokumentation av julen2004  som Folklivsarkivet var med och gjorde tillsammans med flera andra arkiv i Sverige.

 

 

God Jul!

Granen är klädd, pepparkakorna bakade och  jag försöker komma på ett julklappsrim om en matberedare. Imorgon är det julafton! En stor del av Sveriges befolkning  kommer sannolikt att bänka sig framför teven för att se Kalle Anka och hans vänner önskar god jul. Häromveckan blev jag intervjuad om denna tradition för den amerikanska nättidningen Slate.com. Artikeln ”Nordic Quack. Sweden’s bizarre tradition of watching Donald Duck cartoons on Christmas Eve” finns att läsa här. I Lund smälter tyvärr snön men tidigare i veckan, medan det fortfarande kändes som om man gick omkring i ett julkort av det mer pittoreska slaget, tog jag detta foto av Finngatan där Folklivsarkivet ligger.

 

Massakern i Nanjing

Efter jul- och nyårsuppehållet är verksamheten på Folklivsarkivet i full gång igen. Själv har jag haft semester ett tag och varit i Nanjing i Kina. Där besökte jag bland annat minnesplatsen för massakern i Nanjing, vilket var en omskakande upplevelse. Om massakern, som inleddes 13 december 1937 då japanerna intog Nanjing, kan man läsa här (på svenska) och här (mer utförligt på engelska). Under 6 veckor dödades 300 000 människor på de mest bestialiska sätt. I den mycket utförliga och väldigt intressanta utställningsdelen i minneshallen finns massor av information, vittnesberättelser, föremål, fotografier osv. Faktaredogörelser blandas med personliga berättelser, det är stillbilder, rörliga bilder, ljud, modeller, texter. En mycket intressant och snyggt gjord utställning om en fruktansvärd händelse! Hela minnesplatsen är för övrigt väldigt vacker och vördnadsfull.

 

Provföreläsningar i etnologi

Idag var det provföreläsningar för professuren i etnologi. Fyra sökanden var kallade: Tom O’Dell, Ella Johansson, Lars-Eric Jönsson och  Per-Markku Ristilammi. Ämnet var ”Etnologiämnets utmaningar – ett nationellt och internationellt perspektiv”. Trots att alla alltså talade om samma sak var det fyra helt olika föreläsningar upplagda på olika sätt och med med fokus på olika saker. Mycket intressant! Vem som får professuren återstår att se. Det blir förhoppningsvis klart om inte allt för lång tid.

 

Svininfluensa och frimärken utan klister

Svaren på den senaste frågelistan som gick ut dagarna före julafton strömmar in. Det har bara gått en månad men vi har redan fått över 50 svar. Kul! Fast vi hoppas förstås på ännu fler. Denna lista, som handlade om Svininfluensan, var inte  en ”vanlig” frågelista utan en kortfrågelista. Dessa listor, som vi skickar ut då och så, rör aktuella föresteelser och syfte är att dokumentera här och nu. Jag har ännu inte hunnit läsa svaren men ser fram emot att ägna en stund av morgondagen åt det.

Tyvärr klantade jag till det när listor och julbok skulle skickas ut och glömde lägga i svarskuvert i en del kuvert. Det var inte bra.  Men apropå att skicka saker med post: när jag var i Kina och skulle köpa frimärken visade det sig att där fick man klista fast dem på vykorten med klister. Här står jag i djup koncentration på ett postkontor och försöker kleta på lagom med klister med hjälp av en liten spatel.

 

Svininfluensan

Jag har nu läst igenom de svar från Folklivsarkivets meddelare som hittills kommit in på kortfrågelistan om Svininfluensan /A(H1N1).  Av dessa är det 39 som uppger att de har vaccinerat sig och 13 som inte har det. Någon väntade då svaret skrevs fortfarande på att få en vaccinationstid och ytterligare någon hade inte bestämt sig. Endast 1 person hade varit sjuk och drygt 10 kände någon som varit det eller kanske varit det – i de flesta fall hade man inte kontrollerat om det verkligen var influensan.  Några röster:

• ”… ta vaccinet som skydd för egen del men också för att vara solidarisk mot andra i samhället”
• ”Min son är vaccinerad, utan biverkningar. Min dotter är inte vaccinerad. Hon anser att man ska leva så sunt att man klarar sig utan vaccinering”
• ”… en väns dotter […] har varit svårt sjuk och legat nedsövd i fyra veckor”
• ”Min morfars äldsta syster var den första i trakten som dog av spanska sjukan […] Kanske var det tanken på henne som fick mig att ta sprutan”
• ”Media är duktiga på att skrämma upp folk”

Bilden är Shanghais flygplats Pudong i januari i år. På tv-skärmar informerades om influensan, hur man skulle skydda sig och vad man skulle göra om man blir sjuk: ta det lugnt och vila.

 

Tigerns år

 

Några dagar för sent men i alla fall: Gott Nytt År! 

Enligt den kinesiska kalendern är det nu tigerns år.

 

Rammstein och rävjakt

Under åren 1936-1938 spelade Folklivsarkivet in 27  filmer om olika  företeelser med folklivsanknytning. Några av dessa har digitaliserats och finns nu att se på Folklivsarkivets hemsida. Gå in under fliken Samlingar och klicka på Film.  Filmerna har inget ljud så det får man ordna själv. Här blir det riktigt spännande! Filmerna blir väldigt olika beroende på vilken musik man spelar till dem. Jag har prövat diverse olika kombinationer och hittat en alldeles perfekt sådan som jag rekommenderar: kör filmen  om drevjakt på räv i Norra Rörums socken 1937 till Rammsteins ”Du riechst so gut”! Filmen får en helt annan karaktär och aktivieterna i Norra Rörum ter sig plötsligt synnerligen hotfulla och skrämmande, och då inte bara för den stackars räven.

 

Fjorton arkivarier i Göteborg

Förra veckan var jag tillsammans med mina kollegor Patrik Sandgren och Göran Sjögård i Göteborg på möte med representanter för de andra folkminnesarkiven i Sverige. Allt som allt var vi 14 stycken. Under två dagar diskuterade vi bland annat ett gemensamt projekt på temat Naturen. Det ska  bland annat resultera i en frågelista som vi på Folklivsarkivet ska skicka ut tillsammans med DAG och Nordiska Museet. Den jobbar vi med just nu och vi hoppas kunna skicka ut den relativt snart. Som alltid är det både givande och kul att träffa kollegorna från de andra arkiven och att höra vad som händer där. Ena bilden visar två fantastiska stämplar som Fredrik Skott på DAG hittat på loppis. Jag är mycket svag för den här typen av stämplar så jag är rätt avundsjuk på dessa! På den andra bilden syns Christian Richette från Nordiska museets arkiv vid DAGs kortregister. Sådana vackra trälådor har vi på Folklivsarkivet också.

 

Påskfrågor och 1:a april

Nu är det påsk och det betyder att under veckan som gått har det varit en hel del samtal till Folklivsarkivet från media. Min kollega Göran Sjögård påsk-chattade med Skånska Dagbladets läsare. Dessutom var det ju första april igår och då blev det en del frågor kring det också. Nordiska museet har en sida där man kan läsa om traditionen att luras. Ett lundalureri var att att universitetet skulle börja ta inträde till Botaniska trädgården. Mellan 11.30 och 12.30 stod  Lunds universitets rektor, Per Eriksson, vid huvudingången. Fast istället för att ta betalt bjöd han på fika.

Imorgon påskafton kan den som är morgonpigg stiga upp tidigt och se solen dansa. Åtminstone hävdas det så i flera uppteckningar. Annat man kan göra under påsken, förutom att äta ägg, är att läsa deckare. I Norge är påskekrim en lång tradition.

 

Naturen för mig

 Nu är den senaste frågelistan, LUF 230 Naturen för mig, färdig och utskickad.Den finns också att ladda ner från Folklivsarkivets webbplats. Listan är gjord i samarbete mellan de olika folkminnesarkiven i Sverige och kommer också att sändas ut av Nordiska museet i Stockholm och DAG i Göteborg, som liksom Folklivsarkivet har regelbunden frågelistverksamhet. Ett stycke vacker natur – i form av blommande scilla – finns just nu i de gamla trädgårdarna runt Folklivsarkivet.

 

Workshop om virtual heritage

Idag var jag på en mycket intressant workshop om Virtual Heritage. Det handlade om visualisering och hur det kan användas för att ”dokumentera, analysera och kommunicera kulturarv”. För arrangemanget, som  hölls på Ingvar Kamprad  Designcentrum, stod Visualisering i Syd / RE-FLEX och SIGRAD. 3D-scanning och liknande är inget jag själv ägnar mig åt mitt arbete men det är det  både intressant och spännande att ta del av vad andra gör och vilka möjligheter som finns. Jag hade inte tidigare besökt det virtual reality lab som finns där, så det var mycket intressant. Bland annat testade jag att att gå in en gravkammare från stenåldern. I verkligheten gjorde jag förstås inte det men när jag gick in i den svarta lådan iklädd speciella glasögon och filttofflor (de senare snarare för att skona golvet, inte för upplevelsen) kändes det faktiskt som det.

Intressanta föredrag var det också, bland annat om det tvärvetenskapliga projeketet Tidsresans arkeologi, hur motion capture fungerar (som användes bl a i filmen Avatar) och hur man i projektet Malmö 1692 arbetar med spelverktyg  för att skapa miljöer. Mycket nytt för mig men intressant. Avslutningsvis skulle vi ägna oss åt ”kreativa gruppaktiviteter”. Tillsammans med min kollega Patrik  funderade jag över hur vi skulle kunna visualisera de  musikexempel från Skånes musiksamlingar som han skapat på Folklivsarkivets webbplats. 3D-animerade nyckelharpor var en idé, som är genomförbar. Den vidareutveckling vi sedan kom på  känns mer osäker eftersom det gäller att vi då måste övertyga Nintendo om att de ska medverka (här flödade minsann kreativiteten!). Men det vore kanske något – Folklivsarkivet i samarbete med Nintendo?!

 

Folklivsarkivets förestående flytt

Igår tittade vi på ritningarna över den nya del av Arkivcentrum Syd dit Folklivsarkivet ska flytta. Om allt går enligt planerna blir det flytt om ungefär 1,5 år. På den tiden ska jag väl lyckas komma på vilken väg som är enklast att cykla mellan mitt hem och Gastelyckan där Arkivcentrum ligger. Hittills har jag lyckats cykla ungefär 15 olika vägar. Vissa av dem är definitivt väldigt mycket längre än de behöver vara.

Den del fvi ska sitta i finns inte än men alltihop såg rätt bra ut på ritningarna (fast jag har ärligt talat rätt svårt att föreställa mig hur något ser ut i verkligheten genom att titta på en ritning. Tur jag inte blev arkitekt för jag hade blivit en dålig sådan). Vi kommer att sitta i samma del som Universitetsarkivet. Andra arkiv som finns på Arkivcentrum är bland andra Regionarkivet i Skåne län, Landsarkivet i Lund och Skånes arkivförbund. Betydligt mer funktionellt än vi har det nu blir det. Fast mycket annorlunda och väldigt mycket mindre gammalt-spökhus-känsla. Dessutom kan man inte ta någon promenad i Botaniska trädgården på lunchen för den ligegr för långt bort.

 

Cykeltur och fredagsmys

Idag var jag i Bjärred och höll ett föredrag om namn. Jag tog cykeln och det gick hur bra som helst bortsett från att jag svängde åt fel håll en gång och höll på att hamna i Kävlinge! Det var så behagligt att cykla där i solen och fundera så jag tänkte inte riktigt på var jag körde. Så kan det gå. Efter ett tag upptäckte jag det och fick vända och köra tillbaka en bit.

Ett föredrag till har jag den här veckan, annars är det mest att hålla på med antagningsprocessen inför höstens mastersprogram som gäller just nu. Det ska bli skönt när det är klart för det tar en evinnerlig tid att gå igenom alla ansökningar.

I övrigt tycks fredagsmys vara något många funderar kring just nu. Jag har underden senaste tiden både fått flera frågor om detta och uttalat mig i radio om det. Det senare skedde i RadioP4 Skaraborg i fredags. Om man klickar här finns inslaget på ungefär 17.40.

 

Valborgsmässoafton och annat

Idag är det Valborgsmässoafton eller, som det heter i studentvärlden i Lund, Siste april. På Institutionen för Kulturvetenskaper firade vi våren redan igår. Kulturkören, vars medlemmar arbetar på institutionen, sjöng in våren och därefter grillade vi pinnbröd, falukorv och marshmallows och skålade i bubbel.

En del frågor kring Valborg har det varit denna och förra veckan men mest har jag pratat namn. Förra veckan höll jag två fördrag om det, på tisdagen var jag intervjuad i Svenska Dagbladet (som har en hel serie om namn just nu – mycket spännande!) och igår pratade jag om det i Radio P4 Halland. Och så har det blivit ytterligare lite mera fredagsmys. Den här gången var det tre studenter i marknadsföring som intervjuade mig inför sin C-uppsats. Kanelbullens dag som de också var intresserade av kan jag dock inte så mycket om så där fick jag skicka dem vidare. Just nu är det kanske inte så mycket Folklivsarkivet Frågar som Folklivsarkivet Svarar.

 

Masteruppsatser MACA

Den här veckan har jag arkiverat svaren på LUF 227 Åldrande och hälsa och KF 7 Svininfluensan. Den förra listan utgör en del av materialet för doktorand Åsa Alftbergs avhandling medan den senares syfte var att dokumentera meddelarnas upplevelser av och tankar kring vaccinering, mediabevakning etc. I övrigt har veckan mest handlat om uppsatsseminarier med MACA08, dvs den första gruppen studeranden på Master of Applied Cultural Analysis som nu är i slutspurten med sina mastersuppsatser. Det var mycket intressant, studenterna var duktiga och diskussionerna spännande. Kul och givande även för oss handledare!

 

Folkliv på TV

Igår sändes första avsnittet av Folkliv på TV. Serien, som består av 10 avsnitt kring olika teman, utgår från material i Folklivsarkivet och är gjord av Robert Willim, Anders Weberg och Mia-Marie Hammarlin. Jag och mina kollegor på Folklivsarkivet, Patrik Sandgren och Göran Sjögård, har hjälpt till med material:  texter, fotografier, filmer och musik. Det första avsnittet, som hade temat Blod, finns nu att se på UR Play. Sändningstideerna för de kommande programmen, som sänds på fredagar kl 22.50 i Kunskapskanalen, hittar du här och här. Temana för dem är Gräns, Gäst, Havande, Kraft, Kärlek, Mjölk, Orm, Tänder och Vatten.

 

Etnologer på exkursion

Förra veckan var det exkursion för lärare och studenter i etnologi. Först besökte vi  Agusastugan, som ligger mellan Hörröd och Andrarum. Den sista person som bodde där var Anna Mårtensson.  Hon dog 1945 och det mesta i huset var då detsamma som när hon föddes 1873. Därefter åkte vi till Galleri Neon i Brösarp. Det är inrymt i Vägverkets gamla lokaler och där fick vi en presentation av verksamheten och såg en utställning av serietecknaren Liv Strömquist. Den slutar om någon dag så skynda dig dit om du vill se den! Efter lunch mittemot på Vägstationen i Brösarp åkte vi vidare till Ale Stenar. En kul och intressant resa men fasansfullt kallt – det kändes mer som februari än början av maj!

Glöm inte titta på andra avsnittet av Folkliv på TV ikväll! Temat denna gång är Gräns. Sänds på Kunskapskanalen kl 22.50.

 

Naturen för mig

Det har kommit en hel del svar på LUF 230 Naturen för mig som vi skickade ut i april. Kul! Jag har inte mer än hunnit kasta ett öga på dem men kan konstatera att det är ett ämne som många uppenbarligen tycker är kul att skriva om. Flera har haft betydligt mer att berätta än som fått plats på de papper som vi skickat med och har därför fått ta till egna papper. Det går förstås utmärkt. Det ska bli intressant att läsa svaren ordentligt sedan. Men det blir nog först när terminen är slut för det är lite mycket med allting nu. Och så har vi ju en ny frågelista på gång! Den skickas ut i början på juni.

Senaste avsnittet av Folkliv, som sändes i fredags och har temat Gäst, kan nu ses på UR Play.

På bilden syns ett stycke vacker natur: ett blommande träd utanför den byggnad på universitetsområdet som har det i det här sammanhanget passande namnet Eden.

 

Avlsutningceremoni i universitetsaulan

 Torsdagen 10 juni var det avslutningsceremoni för två av mastersprogrammen på institutionen:  MACA, Master of Applied Cultural Analysis, och ABM, Mastersprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi.  Ceremonin hölls i universitets aula där Lynn Åkesson, dekan för humanistiska och teologiska fakulteten, delade ut diplom till studenterna som nu kan titulera sig Masters of Arts. Lärare och studenter höll tal och en blåskvintett spelade (bland annat ledmotivet till Star Wars i en mycket fin version!) och sedan serverades bubbel och snittar. Fler bilder finns på ABM-bloggen.

 

Prinsessbröllop

Bröllopskakor

Frågelista LUF 231 är nu ute: Prinsessbröllopet. Folklivsarkivet har aldrig haft någon lista om kungahuset så vi tyckte det passade med en sådan nu i samband med det stundande kronprinsessbröllopet. Vi hoppas att såväl du som ser fram emot bröllopet som du som tycker det är totalt ointressant vill besvara listan. Svar önskas från såväl monarkister som republikaner!

Vi vill också gärna ha fotografier, både i samband med denna lista och andra listor. Det gäller till exempel LUF 230 Naturen för mig. Skicka alltså gärna med foton (pappersbilder eller digitala) tillsammans med dina svar. Meddela om vi ska ta kopior på pappersbilder och skicka tillbaka originalen. 

 

Bröllop och fotboll

Så har kronprinsessan gift sig och svar på frågelistan LUF 231 Prinsessbröllopet börjar komma in till arkivet. Ja, några kom redan veckan innan. Lite hektiskt var det i lördags då jag försökte följa både bröllop och fotboll på TV samtidigt. Men det gick rätt bra trots allt – bägge delarna sändes också på webben. Jag tillbringade större delen av eftermiddagen och kvällen i soffan med TV och dator och följde fotbolls-VM parallellt med att observera Facebook-chatten på SVTs bröllopssida där bröllopet diskuterades och kommenterades av folk från hela världen. 

Mina anteckningar ska skrivas rent och arkiveras tillsammans med en del annat material: de foton vi tagit av prylar med anknytning till bröllopet, en intervju en kollega gjorde med en kvinna medan hon tittade på bröllopet, en autoetnografisk redogörelse av annan kollega, samt en observation från Sofiero, där bröllopet visades på storbildsskärmar, som en tredje kollega gjorde.

 

Bröllopsberättelser

Melodikrysset som 19 juni med frågor och svar på olika sätt anknöt till bröllop.

Allt fler svar på LUF 231 Prinsessbröllopet kommer in och de är skrivna av såväl hängivna rojalister som övertygade republikaner samt sådana som befinner sig någonstans däremellan. Det var denna blandning vi hoppades på, så jag är mycket nöjd. Några exempel på vad som står i svaren:

”Jag är helt emot allt vad monarki heter eftersom jag anser att en statschef ska vara demokratiskt vald av folket”

”Som sann rojalist följde jag givetvis bröllopet den 19 juni. Jag och min grannfru startade TV:n kl 14.00 och stängde den kl 00.30 efter brudvalsen”

”Sändningarna från den följande middagen gav mig en del funderingar. Det var tydligen herrarnas kväll. Kungens, Olles och Daniels [...] Kvinnan tige i församlingen i dessa kretsar?”

”Att se kungligheter från främst Europa var intressant – liksom andra kända ansikten. Inte minst roligt att se alla damernas vackra klänningar”.

”Jag har deltagit i debatter på Twitter och Facebook mest, och diskuterat det vansinniga i att en familjehögtid får konstitutionella återverkningar”.

 

Dokumentationsvandring

Häromdagen gav jag mig ut på vandring. Det var en kombinerad nöjes- och arbetsvandring och är en del av projektet Naturen för mig som Folklivsarkivet genomför tillsammans med arkiven inom Institutet för språk och folkminnen och Nordiska museet. Frågelistan med samma namn, LUF 230 Naturen för mig, ingår också i projektet. Min kollega Carina Sjöholm, som liksom jag gillar att fotvandra, var med. Vi brukar sommartid försöka kombinera jobb med nöje och då agera varandras assistenter. Förra året gjorde vi t ex en endagsutflykt i Småland i samband med att jag skulle göra en intervju, och tidigare har vi varit i Ystad och ägnat åt oss Wallanderturistande i samband med hennes projekt om litterär turism.  

Vandringen är en av de tåg- respektive bussvandringar som Lunds Fot- och Cykelfolk tagit fram. Vi tog tåget till Rydebäck, passerade Karmeliterklostret, promenerade genom en pittoresk by med det fascinerande namnet Fortuna, vandrade längs havet till Ålabodarna och därefter Sundvik där vi vek av in mot land och Glumslöv. Efter en paus på en bänk med vidunderlig utsikt över kusten gick vi till stationen där vi tog tåget hem till Lund igen. En mycket behaglig vandring och sol hela dagen! Ytterligare en eller ett par vandringar har jag tänkt hinna med under semestern.

 

Fler vandringar

Ytterligare två vandringar har det blivit. Den ena, då jag hade sällskap av min 12-årige son, gick på den gamla banvallen mellan Örtofta och Kävlinge. Solens strålade, vi fascinerades av jättebjörnlokorna som växte utmed en längre sträcka och verkligen var enormt stora och väldigt många, och åt medhavd matsäck. Han har bättre blick för detaljer än jag och det är kul: tack vare honom fick jag till exempel på nära håll studera en mosad vinbergssnäcka, smaka på fantastiskt goda hallon och se två trollsländor para sig.

På nästa vandring tog jag med min man. Vi tog bussen till Dalby och gick därifrån till Lund via Billebjer och Hardeberga. Ingen sol och inte jättevarmt men bra vandringsväder. Väldigt mycket öppna landskap och horisonter på denna tur. Bra, tyckte mannen som är skåning. Jo, visst är det fint men jag som har rötterna i Småland är ändå allra mest förtjust i skog, gärna med en hel del gran och tall. ”Naturen för mig” är ju temat för dokumentationen och ett sätt att få perspektiv på det är att diskutera upplevelser och intryck av olika slags natur med andra.

 

Anonymt brev

Inför studentfirandet  i juni blev jag uppringd av journalist som skulle skriva om kostnader i samband med firandet. Artikeln kan man hitta till exempel här. Jag tycker inte jag säger något särskilt kontroversiellt och framför allt uppmanar jag abslout ingen att lägga mer pengar på firande än de har lust eller råd med. Men uppenbarligen är det någon som dels tycker det är ett fruktansvärt slöseri att lägga pengar på detta, dels tycker att jag behöver veta att han/hon tycker det och därför har skickat ett anoynymt brev till mig. Brevet består av en fullskriven fram- och baksida av ett A4-papper inklusive den urklippta artikeln.

Jag förstår faktiskt inte varför personen skickar detta till mig – vad är meningen att jag ska göra? Förbjuda folk att lägga pengar på studentfester? Uppmana dem att äta gröt och dricka vatten? (om detta skriver människan). Jag har verkligen ingen lust att säga vad folk ska och inte ska göra och någon traditionspolis är jag definitivt inte! Vill någon äta risgrynsgröt på midsommarafton eller sätta påskfjädrar i julgranen får de gärna göra det. Jag tycker heller inte om när man inte kan stå för sina åsikter och skickar anonyma brev. Och så mitt i alltihop en snutt om att flytkingar har det minsann bättre – arrrgggghhh, jag blir så trött! Förbittrade surputtar klarar jag mig utan.

 

Etnologkollegor i media

 Idag intervjuades min kollega Anna Burstedt, som forskar om mat, i Sydsvenskan under rubriken ”Hjärna i hängmattan”. Hon chattade också med läsarna och hela chatten finns här. Anna har bland annat jobbat med Folklivsarkivets receptböcker och gjorde frågelistan LUF 201 Mat- och restaurangvanor år 2001.

 En annan kollega, Karin Salomonsson som också är instutionens prefekt, intervjuades om sin forskning tidigare i somras. Hennes forskning handlar om ”personlig paketering”  med hjälp av livsstilscoacher, bröllopskoordinatorer, personliga tränare och så vidare. Läs artikeln ”Etnologen om att köpa sig en identitet”. Karin var med och gjorde LUF 209 Livets högtider år 2002.

 En tredje kollega, Markus Idvall, var den 8:e juni med i Lunchboxen i P4 Radio Malmöhus. Där pratade han om regionalitet och Öresundsbron, som hans doktorsavhandling Kartors kraft (2000) handlar om. Ljud och bild från programmet finns här. Nu forskar han framför allt om organtransplantationer. Markus har arbetat mycket med olika slags material i Folklivsarkivet och även jobbat där som arkivarie en tid.

 

Arrival Day för internationella studenter

Foto: Lars Brundin. Bild från artikel i Sydsvenskan

 Idag var jag över huvud taget inte på arkivet utan höll istället till på Akademiska Föreningen där jag tog emot och registrerade internationella masterstudenter. Det var Arrival Day och ett par tusen studenter från hela världen anlände. Det är nu tredje året vi ger masterprogrammet MACA, Master of Applied Cultural Analysis, för vilket jag är koordinator och idag träffade jag några av de nya som börjar när programmet drar igång om knappt två veckor. Jag träffade en massa andra studenter också, både sådana som ska börja studera och sådana som varit här ett tag och som idag var internationella faddrar och tog emot de nya. Bland annat pratade jag en hel del med några studenter från Pakistan och Indien som läser vid LTH och alltså sysslar med helt andra saker är vi gör vid Institutionen för Kulturvetenskaper. Det var kul, liksom att träffa andra koordinatorer. Det finns en väldig massa internationella mastersprogram vid Lunds Universitet och många intressanta ämnen att studera.

Vad som däremot inte finns är bostäder åt alla. Det har varit problem de andra åren och är så även i år. Det är faktiskt inte klokt att vi inte kan erbjuda tak över huvudet åt alla! Jag undrar hur det gick till exempel för den stackars killen från Kazakstan som anlände ganska sent och inte hittade plats på vare sig vandrarhem eller hotell. Fick han fatt i sin bekants kompis vän i Malmö eller sover han på någon bänk? Om du som läser detta bor i eller i närheten av Lund och har ett rum att hyra ut, för kortare eller längre tid – kontakta Bopoolen! Här är en länk till en artikel i Sydsvenskan nyligen om en kvinna som i tjugo år hyrt ut rum till studenter. Gör som hon!

 

Mera fredagsmys

Fredagsmyset fortsätter. Härom veckan var det återigen en journalist som ville jag skulle uttala mig om detta ämne, denna gång i radio. Det gick dock inte eftersom jag skulle sitta i möte hela dagen. Däremot kan jag rekommendera en uppsats till den som är intresserad av fredagsmys. Den heter Tradition som affärsidé – en studie i skapandet av traditioner och ritualer i marknadsföringssyfte och är skriven av Signe Bremell, Gustav Klingberg och Karl Grudén som är studenter vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. I våras intervjuade de bland andra mig och min kollega Anna Burstedt om fredagsmys och kanelbullens dag. Deras kandidatuppsats finns att läsa i fulltext  här och här.

 

Mot England!

Imorgon bär det av till England. Tillsammans med  min kollega Carina Sjöholm, som arbetar med ett projekt om litterär turism, ska jag besöka Agatha Christie-festivalen i Torquay. Här finns en artikel från i somras där Carina intervjuas om litterär turism.  Tillsammans gjorde vi för några år sedan LUF 213 Tankar om boken och läsandet, så även om jag inte arbetar specifikt med vare sig litteratur eller turism, och inte med Agatha Christie heller, är jag med på ett hörn. Och vem vet, kanske resulterar resan i en artikel.

Samtidigt som jag ger mig iväg läggs sista handen vid ännu en frågelista. Den ska skickas ut i veckan som kommer. Innehåll och bakgrund återkommer jag till när jag är hemma igen.

 

 

Nu är jag hemma igen från England där jag tillbringade några dagar i Torquay tillsammans Carina Sjöholm och bevistade Agatha Christie-festivalen. Det var i Torqay hon växte upp och en bit därifrån hon bosatte sig som vuxen så det var många platser med anknytning till henne. Minnesplaketter fanns här och där, i kyrkan där hon döptes hängde ett inramat utdrag ur den aktuella sidan i kyrkboken, och under en guidad vandring fick vi se viken där hon nästan drunknade… Det var i år 120 år sedan hon föddes och därför extra medial uppmärksamhet. Tysk teve var och filmade bland annat när vi gick vandringen och tittar man riktigt noga kan man se oss i bakgrunden här och där i detta inslag.

Carina arbetar, som jag tidigare nämnt, med ett projekt om litterär turism. Vi har också tillsammans utformat frågelistorna LUF 213 Tankar om boken och läsandet och LUF 217 Ordet är mitt – tankar om skrivandet. Det var därför mycket spännande och intressant att delta i denna resa, både för ämnet i sig – i fotspåren på en mycket välkänd författare och hennes litterära skapelser- och för att det var första gången jag var med en kollega på ett fältarbete som jag själv egentligen inte jobbar med.  Inte minst det senare var mycket lärorikt och vi konstaterade att det är bra både att ha någon att diskutera och bolla idéer med och att man får nya uppslag till sitt eget arbete.

 Bland de aktiviteter och utflykter vi ägnade oss kan nämnas filmkväll på Torquay museum, båtfärd till Christies sommarhem Greenway utanför Dartmouth som numera ägs av The National Trust, middag med mord på the Murder Mystery Dining Train med teatergruppen Candlelight Theatre Company, besök i The Agatha Christie Potent Plant garden i det gamla klostret Torrey Abbey som innehåller medicinalväxter, varav många mycket giftiga, och guidad tur längs the Agatha Christie Mile. Mycket fascinerande, intressant och kul men också hektiskt och lite ansträngande. Vi var rätt trötta på kvällarna!

 

Kulturkalas med tipsrunda

Förra helgen var det Kulturkalas i Lund (det som tidigare hette Kulturnatt) och Institutionen för Kulturvetenskaper deltog. Förutom bland annat filmvisning, fotouställning, föredrag och kulturcafé var det tipsrunda på temat folktroväsen: ”Från älvor till brunnsgubbar. En illustrativ tipsrunda i parken för barn och vuxna”. Alla frågor hade anknytning till Folklivsarkivets och Skånes musiksamlingars material. 

Start och mål var i Donavit, det lilla huset i närheten av arkivet som en gång användes för Fysicums experiment men som nu sedan drygt 10 år är en konstinstallation. Tipsrundan gick mellan institutionens samtliga byggnader och bestod av 10 frågor samt en utslagsfråga: att gissa hur många skruvar och spikar som satt inslagna i ett tandvärksträd (som i det här fallet bestod av en gren som hängts upp i ett träd). Därefter fanns det möjlighet att bli av med tandvärk, eller kanske förebygga framtida sådan, genom att själv slå i en spik i en stubbe vi tagit med för detta ändamål. Av dem någonstans mellan 100 och 130 person som gick rundan fick de fem som presterat bäst varsitt pris.

Här finns programmet från Institutionen för Kulturvetenskaper och här finns bilder.

 

Kunskap om sjukdomar

Ny frågelista är ute nu: LUF 232 Kunskap om sjukdom. Susanne Lundin, professor i etnologi, leder den kulturvetenskapliga delen av ett stort tvärvetenskapligt projekt vid Lunds Universitet som heter Bagadilico där ca 120 forskare inom olika områden ingår (klicka här för engelska versionen). Projektet handlar om Parkinsons och Huntingtons sjukdomar och, som det står i projektbeskrivningen, ”Dessa sjukdomar orsakas av att vissa nervceller i den del av hjärnan som kallas basala ganglierna dör. Målet är att utveckla och förbättra behandlingar för sjukdomarna och att öka livskvaliteten för patienter och anhöriga”. Svaren på listan kommer att användas i det kulturvetenskapliga delprojektet.

 

Shanghai

”Creativity from a global perspective” var namnet på den konferens jag deltog i 18-20 oktober på Fudan University i Shanghai. Tillsammans med Jessica Enevold, som jag har projektet Datorspelande mammor/Gaming Moms med, presenterade jag vår forskning och lyssnade på andra forskare från Kina, Danmark, Polen, Indien, Sverige, Taiwan, Japan, Australien och Singapore som presenterade sina projekt. Från Lunds universitet deltog också Tom O’Dell, Carina Sjöholm, Robert Willim, Richard Ek och Erika Andersson Cederholm.

Guanghua Towers, Fudan University, Shanghai

Förutom deltagande vid konferensen innefattade resan också fältarbete för oss alla. Jiang Xinyi och Gong Yubei är två av våra tidigare studenter på MACA, Master of Applied Cultural Analysis, som bor i Shanghai och som vi träffade många gånger under den dryga vecka vi var där. De tog oss med på allt från fotmassage och karaoke till klädmarknader och restauranger. Det var väldigt kul att träffa dem igen och vi hade mycket roligt.

Pippi Långstrump vid Svenska paviljongen, Expo 2010

Vi besökte också Expo 2010 vilket var mycket intressant. Den danska paviljongen, där Den lille havfrue satt på sin sten och där man kunde ta sig upp till taket med hjälp av cyklar som man lånade på bottenplanet, blev jag mycket förtjust i. Det blev uppenbarligen även många, många av de huvudsakligen kinesiska besökarna. I den svenska paviljongen hölls just den dag vi var på besök föredrag och presentationer av Lunds Universitet och Region Skåne. Det kändes onekligen lite märkligt.

Region Skåne på mandarin

Shanghai är en oerhört fascinerande stad som bitvis är totalt överväldigande! Vi har fått mängder av tankar, idéer och upplevelser och har massor av uppslag och inspiration både till våra respektive forskningsprojekt och till vår undervisning. Medan jag försöker smälta alla intryck, och funderar på bidrag till den gemensamma publikation vi planerar utifrån resan, läser jag frågelistsvar som kommit medan jag varit borta och arkiverar material jag inte hunnit med på ett tag. Samt funderar på hur jag ska kunna åka tillbaka till Kina snart igen…

 

 

Ny etnologiprofessor

Härom veckan hade vi installationsfest för vår nye professor i etnologi, Tom O’Dell. Här är en bild med tre generationer professorer: Nils-Arvid Bringéus, Tom O’Dell och Orvar Löfgren.

 

Mera fredagsmys

Jag har föreslagit kollegorna  en frågelista om fredagsmys för jag får ständigt frågor från journalister om detta. Nu senast resulterade det i en artikel i Kristianstadbladet med rubriken ”Fredagsmyset är en snaskig rit”. I övrigt börjar julfrågorna komma. Nästa frågelista kommer i samband med julboken men än dröjer det några veckor. Fredagsmyset får troligen vänta, det blir sannolikt ett annat ämne.

 

Hamnen som mötesplats

Etnologistudenterna som läser sin andra termin har just återvänt från sitt fältarbete. Att under några dagar lämna Lund för att bo och fältarbeta någon annanstans har ingått som en obligatorisk del av denna kurs sedan 1978. Materialet som skapas och samlas in av studenterna används i deras uppsatser och arkiveras sedan vid Folklivsarkivet. Nedan skriver Susanne Wollinger, kursansvarig, om fältarbetet och det projekt som det ingår i.

 

Vad är egentligen en hamn – och hur kan vi förstå hamnen som mötesplats? Frågorna ställs av åtta etnologistudenter som nyligen kommit hem efter fyra dagars fältarbete i Höganäs med omnejd. Under dessa dagar har de samlat in ett kvalitativt material i form av djupintervjuer, observationer och fotografier som belyser olika aspekter av och frågor kring hamnen som mötesplats. Arbetet är ett led i utbildningen på fortsättningskursen i etnologi där undervisningsmomenten rör kulturanalytisk fördjupning, metodfrågor och träning i att bedriva ett etnologiskt fältarbete. Arbetet fortsätter, men nu på hemmaplan. Det insamlade och bearbetade dokumentationsmaterialet kommer att ligga till grund för uppsatsarbetet, men även användas i forskningssammanhang.

Fältarbetet i Höganäs bedrivs i samverkan med det nordiska forskningsprojektet ”Framtidskuster”, ett samverkansprojekt mellan akademi och kommunala aktörer i Öresund-Kattegatt-Skagerack-regionen. Delprojektet Höganäs ingår i interreg-projektet ”Framtidskuster – hållbar utveckling i kustsamhällen”. Utgångspunkten är de traditionella kustnäringarnas minskade betydelse och dessa avgörande förändringar har haft stor betydelse för hamnarnas roll, såväl i Höganäs kommun som på andra håll. En fråga som ställs inom projektets samtliga delstudier är hur regionerna kan bemöta denna utveckling och skapa hållbar tillväxt. I Höganäs kommun finns flera hamnar, men projektet koncentrerar sig på hamnarna i Höganäs, Arild, Mölle och Viken.

 

Sveriges första science slam

I måndags var det premiär för science slam i Sverige. Det är en tävling där deltagarna får 10 minuter på sig att presentera sin forskning vilket ska ske på ett både begripligt och underhållande sätt. Publiken delar ut poäng till deltagarna, på samma sätt som i poetry slam, och den som får högst poäng vinner.  Detta har ju inte så mycket med vare sig frågelistverksamhet eller Folklivsarkivet att göra men jag vill ändå nämna det här. Tredje uppgiften är något vi ägnar oss mycket åt och detta är ett utmärkt exempel på hur man når ut med forskning.  I Tyskland förekommer science slams på flera ställen och det var där Anders Marklund, som höll i det hela, kom i kontakt med det. Liksom Anders är jag med i HEX som stod bakom arrangemanget. Alla deltagarna, som bestod av såväl doktorander som professorer, var bra och vi i publiken lärde oss massor. Vann gjorde Sven Strömqvist, professor i lingvistik och vicerektor. I t ex studenttidningen Lundagård kan man läsa om evenemanget.

 

Mer om HEX Science Slam

Om man inte bara vill läsa om det science slam som HEX ordnade måndag 29 november utan också se det är det nu möjligt. Klicka här för att se Sven Strömqvists vinnande presentation,  här för att se prisutdelning av första priset och här för prisutdelning av de fem andraprisen. Dessa gick till Lovisa Brännstedt (Antikens kultur- och samhällsliv), Kristina Lundblad (Bokhistoria), Joel Parthemore (Filosofi/Kognitionsvetenskap), Anders Sigrell (Retorik) och Paul Tenngart (Litteraturvetenskap). Filmade gjorde Frans Mossberg som också är med i HEX.

 

Snö och trädgårdar

 Nu har vi julstängt på Folklivsarkivet och öppnar åter efter trettonhelgen. En ny frågelista har nyligen skickats ut, LUF 233 Trädgården. När vi är tillbaka efter jul kommer vi att lägga ut den på arkivets webbsida. Det känns lite konstigt att nu när snön ligger djup tänka på att odla tomater, klippa gräs, lukta på blommor, ligga i hängmattan, ordna grillfest och allt annat man kan göra i en trädgård. Men samtidigt är det kanske just när man inte vistas i den egna eller andras trädgårdar som det är som mest givande att tänka på ämnet?

Ibland behöver man en paus i arbetet. Då kan man t ex gå ut och kasta lite snöboll. Det gjorde jag och Patrik på Skånes musiksamling en dag. Iklädda våra norska stickade ollar tycker vi att vi är rätt lika Hjältarna från Telemarken, filmen med bl a Kirk Douglas från 1965. Eller kanske inte förresten.

 

God Jul!

Nu är den flamberade saffranspannkakan uppäten. God jul!

 

Fyra frågelistor och Gott Nytt År!

Lunds domkyrka och Lundagård 30 december 2010. Foto: Charlotte Hagström

Så har strax ännju ett år gått. Fyra nya frågelistor har det blivit under 2o10: LUF 230 Naturen för mig (april), LUF 231 Prinsessbröllopet (juni), LUF 232 Kunskap om sjukdom (september) och LUF 233 Trädgården (december). Den första är en del av ett projekt med samma namn där vi arbetar tillsammans med Institutet för språk och folkminnen och Nordiska museet. Den andra är en dokumentation och den tredje en del av ett det pågående tvärvetenskapliga forskningsprojektet Bagadilico vid Lunds universitet. Den fjärde, som skickades ut dagarna före jul, ingår i ett projekt som drivs av etnologerna Carina Sjöholm vid Lunds universitet och Katarina Saltzman vid Göteborgs universitet. Nästa år blir det nya listor kring nya ämnen. Gott Nytt År!

 

Trädgårdstankar

Odla kan man göra också utan trädgård. Nypotatis i en spann sommaren 2010.

 

Strax innan jul skickade vi ut en ny frågelista, LUF 233 Trädgården, och redan under julhelgen kom de första svaren. Nu är vi uppe i 39 svar men jag räknar med att det blir betydligt fler. Katarina Saltzman och Carina Sjöholm, som utformat listan tillsammans med oss på Folklivsarkivet och som kommer att använda svaren i sitt projekt, hoppades få ta del också av bidler och skisser av trädgårdar. Det är det flera meddelare som tagit fasta på. Kul!

Besvara listan kan man förstås göra även om man inte har någon egen trädgård. Flera skriver om andras trädgårdar, om en trädgård man haft tidigare eller om en drömträdgård.

 

Skånsk mat

År 2003 skickade Folklivsarkivet ut tre frågelistor. En av dem var LUF 212 Mjölken och jag. Initiativtagare till den var Håkan Jönsson och svaren använde han i sin avhandling Mjölk. En kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi som han disputerade på 2005. Han arbetar idag bland annat som forskare och lärare på Etnologiska avdelningen vid Institutionen för Kulturvetenskaper,  där alltså också Folklivsarkivet ingår, men skriver även en krönika på Skånemejeriers hemsida: Skånsk matkultur. Senaste krönikan heter ”De långväga kryddorna” och handlar olika kryddor i den skånska matlagningen.  Krönikorna är intressant läsning för alla som är intresserade av mat och roade av matlagning, oavsett om de bor i Skåne eller inte.

 

Det årliga arkivmötet

Onsdag och torsdag förra veckan var det dags för det årligen återkommande nationella mötet för folkminnesarkiven i Sverige. Den här gången var det vi på Folklivsarkivet som stod för arrangemanget. Medverkade gjorde arkivarier vid DAG i Göteborg, DAUM i Umeå, DFU i Uppsala och Nordiska museets arkiv. Eftersom vi håller på att förbereda för Folklivsarkivets förestående flytt till Arkivcentrum Syd samtidigt som det görs en genomgång av biblioteket är vår läsesal inte fullt så tillgänglig som den brukar. Vi  höll därför till i Pufendorfinstitutet, som tidigare var Klassiska Institutionen, och granne med Folklivsarkivet.

Arkivarier på möte

En av huvudpunkterna var arbetet med det gemensamma projektet Naturen. I detta ingår för Folklivsarkivets del frågelistan LUF 230 Naturen för mig, ett antal naturvandringar och deltagande observationer som jag respektive Patrik Sandgren genomfört samt en klippsamling som Göran Sjögård sammanställer. Samma frågelista har också DAG och Nordiska Museet sänt ut. Svaren på dem arbetar Katarina Saltzman i Göteborg med. Hon är en av de forskare som initierat LUF 233 Trädgården, den lista som vi har ute just nu, och som hon delvis kommer att använda sig av också i naturen-projektet.

Från Unescos webbplats

Hon presenterade ett antal teman som hon funnit i sin genomgång av svaren och olika perspektiv att arbeta närmare med. Nu är ju vi som var på mötet inte precis objektiva när det kommer till frågelistor eftersom vi jobbar med detta och är övertygade om att det är en bra metod. Men vi slogs ändå ännu en gång av vilka fantastiska berättelser som listorna och deras teman och frågor ger upphov till! 

Vi fortsatte också diskussionen om arbetet med Unescos konvention om det immateriella kulturarvet som Sverige ratificerade den 26:e januari 2011 och hur naturen-projektet ska kopplas till detta.

 

Besök i Bergen

Bybanen i Bergen

Förra veckan var jag i Norge där jag var gästlärare på Institut for arkeologi, historie, kultur- og religionsvitenskap, AHKR, vid Universitetet i Bergen. Jag har tidigare varit det ett par gånger och nu liksom då konstaterar jag att det är både roligt och nyttigt att komma iväg och undervisa på annat håll.

Jag passade också på att åka spårvagn. Bybanen invigdes sommaren 2010 och har (än så länge) en linje. Tillsammans med min kollega Lena Marander-Eklund, som också var där och som för övrigt bland annat arbetar vid Folkloristiska arkivet vid Åbo Akademi, steg jag på vid Byparken inne i centrum och åkte till slutstationen i Nesttun. Där steg vi av, köpte ny biljett och åkte tillbaka. Jag gillar kollektivtrafik på räls och tyckte därför förstås det var en intressant åktur. Bekväm var den också. Här finns hela sträckningen filmad (dock inte av mig). 

Dessutom har jag en student på MACA som skriver sin mastersuppsats om spårvägar och som handledare bör ju därmed spårvagnsåkning  ingå i mina arbetsuppgifter… Kanske borde Folklivsarkivet göra en frågelista om spårvagnar och annan rälsbunden trafik? Vi har haft en om bussar, LUF 210 Att resa med buss förr och nu, men inte om tåg.

 

Forskning pågick

Presentationsplanering

I fredags, 1 april, hölls en heldag med forskningspresentationer på Institutionen för Kulturvetenskaper: Forskning pågår. Sexton forskare från olika ämnen presenterade sina pågående projekt. Det var mycket intressant och jag konstaterar ännu en gång att det bedrivs väldigt spännande forskning på min institution! Spännvidden är minst sagt stor: Sökandet efter liv i rymden, Blogging about climate-friendly soups and twittering about today’s eco-product, Digitala medier och poesi och Unga kvinnors värdering av informationskällor inför val av preventivmedel var några av de projekt som presenterades. Här finns bilder från dagen och här är programmet.

Tillsammans med Patrik Sandgren presenterade jag projektet Naturen som Folklivsarkivet driver och som är en del i det gemensamma projektet med arkiven inom Institutet för Språk och Folkminnen och Nordiska Museets arkiv med koppling till Unescokonventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet. Både Patrik och jag har gjort ett antal deltagande observationer av organiserade naturvandringar med och utan guide som dokumenterats i bild och text (och för Patriks del också delvis i form av ljudinspelningar). Frågelistan LUF 230 Naturen för mig ingår också i projektet.

 

Förbisett

 I söndags var det invigning av en ny fotoutställning på Kulturen i Lund: Förbisett. Den är gjord av mina etnologkollegor Robert Willim och Niklas Ingmarsson samt fotografen Martin Magntorn. Har man inte möjlighet att besöka utställningen kan man läsa boken som heter Förbisett: när vardagen glimmar till. Niklas Ingmarsson intervjuades om boken och utställningen i Vetenskapsradion Forum 28 mars och det programmet kan man lyssna på här. Robert Willim, som var en av dem som gjorde tv-serien Folkliv som jag och Patrik Sandgren och Göran Sjögård på Folklivsarkivet var med och tog fram material till, har också en blogg där man kan läsa om bland annat utställningen.

Så här beskrivs boken av en onlinebokhandel: Världen är full av guideböcker som pekar ut vad som är sevärt. Nästan alltid är det bara det annorlunda och unika som kommer med. Aldrig skulle stormarknadens parkeringsplats få plats bland åldriga pyramider och bedårande utsikter. Inte heller skulle någon beskriva en rivningstomt som ett hänförande skådespel. Vardagsmiljöer är inget man normalt ger ut guideböcker om. Där finns väl inget att se? Men författarna till boken Förbisett visar att det kan gömma sig attraktioner i miljöer vi idag tar så för givna att vi knappt ens lägger märke till dem.

 

Påsk och åldrande

Förra veckan var temat för Sydsvenskans återkommande artikelserie ”In på Livet” åldrande. På tisdagen medverkade Åsa Alftberg, doktorand i etnologi, som forskar kring Åldrande, kropp och hälsa. Folklivsarkivets frågelista LUF 227 Åldrande och hälsa, som sändes ut 2008, utgör en del av materialet till hennes kommande doktorsavhandling (listan finns inte tillgänglig på arkivets hemsida eftersom den utgör ett arbetsmaterial).

En annan doktorand, Anna Burstedt, har också medverkat i samma tidning. Hon pratade om påsken och påsktraditioner i ett videoinslag.

 

Mörka gruvor och soliga gropar

 I torsdags var det dags för den numera årligen återkommande etnologiska exkursionen. Klockan 8.30 samlades ett trettiotal studenter från etnologi och MACA, Master of Applied Cultural Analysis, och lärare vid Villa Blix. Med buss begav vi oss först till Bjuv där vi blev guidade på gruvmuseet. Därefter drack vi kaffe och åt studeivägledare Meta Stigsdotters hembakade bullar och ingefärskakor. Under årens lopp har fler av de fältarbeten som studenterna gör på andra terminens studier i entologi, B-kursen, varit förlagda till Bjuv.

Färden fortsatte sedan till Helsingborg och Maria Park. Detta är ett före detta mentalsjukhus som numera är om- och tillbyggt och hyser bostäder, skolor och kontor. Det är en fascinerande miljö och vissa av byggnaderna är mycket vackra. Här gjorde B-kursen sitt fältarbete för några år sedan. Intervjuer och observationer från de olika fältarbetena ligger till grund för de uppsatser studenterna skriver och arkiveras sedan vid Folklivsarkivet.

Efter lunch på en restaurang på området, inrymd i gamla växthus, åkte vi vidare till Höganäs där vi parkerade i hamnen. B-kursens fältarbeten de senaste två terminerna har skett i anslutning till projektet Framtidskuster och två av studenterna som var med på exkursionen gjorde i höstas sitt fältarbete om just Höganäs hamn. De presenterade detta för oss andra och sedan gick vi gassande solsken längs stranden hem till Lars-Eric Jönsson, lärare och forsakre i etnologi. Vi fikade i hans trädgård där vi satt i solgropen, en väldigt fiffig konstruktion. Detta är något helt annat än de solgropar man kan gräva i snö och förknippas nog främst med trädgårdsprofilen Ulla Molin, som själv bodde i Höganäs.

 

Kinesiska statstjänstemän på kurs

För ett par veckor sedan ledde jag och min kollega Jessica Enevold en fyra dagars-kurs för ett drygt tjugotal statstjänstemän från Hangzhou, Kina. Kursen hette Swedish Welfare in Culture and Society och innefattade föreläsningar på förmiddagen och studiebesök i anslutning till dessa på eftermiddagen.

Ett tema var till exempel ”Food, Health and Sustainability” och inleddes med en föreläsning av Håkan Jönsson, etnolog med inriknting på mat, som talade om förhållande till och hantering av mat i Sverige förr och nu ur olika perspektiv. Därefter presenterade Yu-rong Chang, en av våra mastersstudenter, ett projekt om ekologisk shopping i Malmö.

Passet avslutades med att Lynn Åkesson, professor i etnologi som driver ett forskningsprojekt om sopor, berättade om sophantering. Efter lunch blev det studiebesök på Renhållningsverket. Vi fick också åka ut och se en tömning av de underjordiska sopkärlen i bostadsområdet Djingis Khan. Såväl kursdeltagarna som jag tyckte detta var  mycket fascinerande. Sophantering är oerhört spännande, ur alla möjliga perspektiv, tycker jag!

Folklivsarkivet och Skånes Musiksamlingar medverkade också i kursen. Det var musikarkivarie Patrik Sandgren som den första dagen, då temat var ”Swedish Culture and Society”, berättade om musik, traditioner och kulturarv, om folkmusikens roll och varför det är viktigt att ha bevara men också att inte låsa den. Han fick samtliga tjänstemän att unisont sjunga en kinesisk folksång!

 Allt tolkades till kinesiska av vår före detta mastersstudent Eva Lijuan Guan med undantag för de presentationer som hölls av studenter med kinesiska som modersmål. Kursen avslutades med diplomutdelning och presentöverlämning i universitetshuset. Bilder därifrån finns här.

 

Diplomering av masterstudenter

Torsdag 9:e juni var det pampig diplomeringsceremoni för studenterna vid två av Institutionens för Kulturvetenskaper masterprogram: ABM (Arkivvetenskap, Biblioteks- och Informationsvetenskap och Museologi) och MACA (Applied Cultural Analysis). Liksom förra året, då den första kullen masterstudenter diplomerades, hölls ceremonin på en blandning av svenska och engelska. Flera MACA-studenter kommer från andra länder än Sverige och i publiken fanns tillresta anhöriga från bland annat Spanien, Canada, USA, Taiwan och Tyskland.

Till tonerna av Star Wars-temat, framförd av en blåskvintett, tågade studenterna in i universitetshusets aula. Under ca 45 minuter hölls tal, spelades musik och delades ut diplom. Det senare gjorde rektor för Lunds universitet, Per Eriksson. Därefter gick studenter, deras anhöriga och lärare till Kulturanatomen, som institutionens huvudbyggnad kallas, där det bjöds på mousserande dryck och snacks. Bilderna här är tagna av instituionens informatör Åsa Lundgren och fler finns här.

 

Bygget på Gastelyckan

Om ett knappt år ska Folklivsarkivet flytta till Gastelyckan i Lund. Arkivcentrum Syd byggs nu till för fullt och så här såg det ut för någon vecka sedan. Det är med blandade känslor jag ser fram mot flytten. Å ena sidan är huset på Finngatan betydligt mer spännande än någon nybyggnation någonsin kan bli, å andra sidan är utrymmena där inte alls lämpade för arkivmaterial. Arkivalierna kommer att må bra på Gastelyckan. Förhoppningsvis kommer arkivarierna också att göta det.

 

Svenskt näringsliv har fel!

Imorse höll jag på att sätta kaffet i vrångstrupen när jag öppnade tidningen och fick se det bisarra utspelet från Svenskt Näringsliv. Det är svårare för en filosof att få jobb än för en ingenjör, slår de fast i en ny rapport, och därför bör studiestödet sänkas för studenter som väljer ”onyttiga” ämnen som humaniora och konst! De talar om ”slöstudier” och ”hobbykurser” och menar att dessa är onödiga och inte leder till något arbete efter examen så bort med dem! Om någon nödvändigtvis ändå vill läsa sådana kurser får de betala själva. Svenska studenter tar dessutom för lång tid på sig och kommer inte ut i arbetslivet fort nog.

Man blir ju mörkrädd! Ska Svenskt Näringsliv sitta och avgöra vilka utbildningar som är nyttiga? Hur kan de veta vad som efterfrågas på arbetsmarknaden om tre, fem, tio år? Ska universiteten vara utbildningsfabriker där vi så fort som möjligt utbildar en massa ingenjörer och läkare men inga humanister? Hela resonemanget ger mig mycket obehagliga associationer till en andra tider och miljöer där man sorterat in människor i kategorier av nyttiga och onyttiga: de som hamnar i den senare tar man helt enkelt bort för de tillför ju inget…

Vad vill Svenskt Näringsliv egentligen? Är det ett samhälle där alla tänker och tycker lika vi ska sträva efter, där det inte finns plats för olikheter och andra perspektiv? Där allt ska vara effektivt och mätbart hela tiden? Folklivsarkivets verksamhet passar knappast in i ett sådant samhälle liksom inte heller jag, som studerat ämnen som konstvetenskap och antropologi, doktorerat i etnologi och forskat om ämnen som ritualer, förnamn och datorspel. Allt jag gjort och gör är förmodligen onödigt enligt Svenskt Näringsliv. Dessutom undervisar jag en massa humanistiska studenter och bidrar ju därmed till att utbilda ännu fler ”onyttiga”.

Men det är många som har reagerat och under dagen har det diskuterats flitigt i sociala medier och på bloggar. På Facebook startade fackförbundet DIK (vars medlemmar arbetar inom dokumentations-, informations- och kultursektorn) gruppen ”Jag bidrar till samhällsnyttan, oavsett vad Svenskt Näringsliv säger”. Inläggen är många och när jag skriver detta har 5245 personer tryckt på ”gilla-knappen”.

I Svenska Dagbladet säger biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni att det visar på ”en märklig syn på utbildning”. I Sydsvenskan skriver Per Svensson ”Tack, tack, tack för ett lyckat skämt” eftersom förslaget ”pedagogiskt illustrerar vikten av att Sverige äntligen satsar rejält på humaniora, konst och bildning”. På SVTs hemsida säger Lars Grönstedt, tidigare vd för Handelsbanken att ”De flesta humanistiska ämnen ger kunskaper som är väl praktiskt tillämpbara i all form av ledarskap”. Där tycker också Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund att ”Man borde ha straffskatt på ett sånt förslag”. På Lunds universitets hemsida uttalar sig rektor Per Eriksson, dekan för HT-området Lynn Åkesson och ordförande för Lunds studentkårer Christoffer Ivarsson. De påpekar bland annat att den bild av humanister som Svenskt Näringsliv tycks ha inte stämmer med verkligheten och hänvisar till rapporten ”Humanister i arbetslivet” som kom 2008. Där framgår att över 80% av dem som har en humanistisk examen fått kvalificerat arbete inom ett år.

Humanister behövs. Humanister är nyttiga. Humanister får arbeten.

Svenskt Näringsliv har fel!