Jag har nu läst igenom de svar från Folklivsarkivets meddelare som hittills kommit in på kortfrågelistan om Svininfluensan /A(H1N1). Av dessa är det 39 som uppger att de har vaccinerat sig och 13 som inte har det. Någon väntade då svaret skrevs fortfarande på att få en vaccinationstid och ytterligare någon hade inte bestämt sig. Endast 1 person hade varit sjuk och drygt 10 kände någon som varit det eller kanske varit det – i de flesta fall hade man inte kontrollerat om det verkligen var influensan. Några röster:
- ”… ta vaccinet som skydd för egen del men också för att vara solidarisk mot andra i samhället”
- ”Min son är vaccinerad, utan biverkningar. Min dotter är inte vaccinerad. Hon anser att man ska leva så sunt att man klarar sig utan vaccinering”
- ”… en väns dotter […] har varit svårt sjuk och legat nedsövd i fyra veckor”
- ”Min morfars äldsta syster var den första i trakten som dog av spanska sjukan […] Kanske var det tanken på henne som fick mig att ta sprutan”
- ”Media är duktiga på att skrämma upp folk”
Bilden är Shanghais flygplats Pudong i januari i år. På tv-skärmar informerades om influensan, hur man skulle skydda sig och vad man skulle göra om man blir sjuk: ta det lugnt och vila.












Alla svar på LUF 223 

Den senaste tiden har det inte blivit mycket gjort med frågelistorna, bland annat beroende på att jag varit i Bergen i Norge. Jag var där som gästlärare förra veckan och det var mycket roligt. Att åka iväg som lärare någon annastans är både spännande och givande! Och en del frågelistande blev det också. En av mina föreläsningar handlade om trädprojektet som resulterade i rapporten
Förutom att jag skrivit tackbrev till en del av meddelarna har jag inte hunnit ägna mig åt frågelistverksamheten alls den senaste tiden. Jag har varit tvungen att prioritera annat arkivarbete samt jobbet som koordinator för det internationella mastersprogramemt 
hade uppsatsseminarier (C-nivå) förra veckan och det material de samlat in i samband med skrivandet ska jag nu arkivera. Detsamma gäller studenterna på 
på 
Folklivsarkivet frågar men det är det många andra som också gör.
Utbredningskartor var en gång i tiden ett stående inslag i folklivsforskningen (som då hette så och inte etnologi). Forskarna studerade och tolkade spridningen av av olika kulturelement – jordbruksredskap, folksägner, traditioner och så vidare – och till sin hjälp hade de kartor där de markerade belägg för olika typer av slagor, varianter av varulvssägner och annat. Idag handlar den etnologiska forskningen om andra saker och utförs på annat sätt men vi är många som hyser en mer eller mindre hemlig passion för utbredningskartor. Vi vill gärna göra dem men vet inte om vad eller ens varför. Men nu har jag och Patrik på
På dagordningen stod också en redogörelse för hur det gått med det förslag till nationellt genomförande av
Blyertsteckningen, som Mandelgren gjorde efter en förlaga på Statens historiska museum 1866, hittade jag genom att söka på ”spänne” i Folklivsarkivets
Från Lund till Dalby är det ca en mil och bra cykelväg så jag tog cykeln. Kände mig lite som de tidiga Folklivsforskarna som cyklade omkring ute i bygderna och dokumenterade och föreläste. Här är en bild jag tog i farten.
Egentligen var det ju tänkt att denna blogg skulle handla om mitt arbete på Folklivsarkivet, och då främst arbetet med frågelistor. Men det händer en massa andra intressanta saker också, som inte direkt har med det göra, och ibland vill jag skriva om det också. Som nu. Två av mina kollegor, Gabriella Nilsson och Ingrid Fioretos, vid Etnologiska avdelningen vid