Utställnings-producenterna

Utställnings-producenterna

I montrarna berättas om Mandelgrens nordiska resor

I montrarna berättas om Mandelgrens nordiska resor

I år är det 200 år sedan konstnären och fornforskaren Nils Månsson Mandelgren föddes. Detta uppmärksammas bland annat genom utställningen Mandelgren was here! som studenter vid ABM-programmet vid Lunds universitet producerat i samråd med Folklivsarkivet, där hans samlingar finns.

Igår var det vernissage för utställningen som under sommaren visas på Arkivcentrum Syd. På Folklivsarkivet är vi mycket nöjda och tycker att studenterna Hanna Severinsson, Johanna Lindvall, Maria Naalisvaara och Ruby Videla gjort ett väldigt bra arbete. Tack!

Möjligheter finns att se och höra "Mandelgren" berätta om sitt liv

Möjligheter finns att se och höra ”Mandelgren” berätta om sitt liv

IMAG2644Nu har vi fått skyltar både inne och ute på Arkivcentrum Syd. Ingen besökare behöver undra var vi finns och riskera att gå vilse bland däckfirmor och bilhandlare (det finns många sådana på Gastelyckans industriområde där vi håller till)

Hörby museum

Hörby museum

Igår var jag på resande fot hela dagen. På förmiddagen var det kurs för aktiva inom olika hembygdsföreningar om hur man kan arbeta med frågelistor. Först föreläste jag en stund, sedan fick deltagarna pröva på både att besvara en lista och att konstruera en egen. Jag och Maria från Skånes hembygdsförbund som också var med kommenterade och kom med förslag och synpunkter. Det var kul och de hade många bra idéer och ämnen. Kursen hölls i Hörby och vi var på museet som är inrymt i det gamla tingshuset. Där finns bland annat en hel del material och föremål med anknytning till Victoria Benedictsson som ju bodde i Hörby.

Berättareftermiddag i Tjörnarp

Berättareftermiddag i Tjörnarp

På eftermiddagen var jag i Tjörnarp med mina kollegor från Folklivsarkivet och Carin från Skånes hembygdsförbund. Där var det berättareftermiddag som vi dokumenterade. Temat var Tjörnarp förr och vi fick bland annat höra och se bilder från karnevalen som hölls i byn i många år. Även utbudet av affärer och konditorier som då fanns berättades det om liksom om sporttågen från Malmö och Lund då folk kom resande för att idka friluftsliv i trakten.Vi presenterade också Folklivsarkivet: Göran berättade om arkivet och läste exempel på uppteckningar från Tjörnarp, Patrik gjorde detsamma om Skånes musiksamlingar och jag berättade  om frågelistvserksamheten.

20130417_145651Varannan onsdag är det onsdagscafé på Arkivcentrum Syd. Det innebär en föreläsning av någon av de arkivarier som är verksamma vid något av arkiven följt av fika med kaffe och kanelbulle. Ämnet kan vara i princip vad som helst men har förstås en koppling till material som finns vid något av arkiven eller till arkivverksamhet i allmänhet. Vårens program finns här. I onsdags var ämnet Beckasinen i folktro och verklighet. Om detta talade Patrik Sandgren vid Folklivsarkivet med Skånes musiksamlingar och Lars Lundkvist vid Zoologiska museet.

 

Papphöna omelett kopiaVarje dag kommer nu svar på den senaste frågelistan, LUF 237 Uppslagsverk. Som alltid är det spännande och intressanta tankar och minnen. I samband med att den sändes ut skickade vi också med en kortfrågelista om hästkött och även på den kommer många svar. En kortfrågelista gör vi när det finns något aktuellt ämne som vi tycker bör dokumenteras och den ingår alltså sällan i något pågående forskningsprojekt. Det är dock inte första gången hästkött är föremål för Folklivsarkivets frågande. 1950 Skickade Folklivsarkivet ut frågelistan LUF 74 Födoämnen och fördomar där ett tema där rör just hästkött och 1962 disputerade etnologen Brita Egardt på avhandlingen Hästslakt och rackarskam. Den (hittills enda) frågelistan på esperanto handlade för övrigt också om hästkött: LUF 85 om hästkött och hästslakt. När debatten om hästköttet i lasagnen rasade som mest för en dryg månad sedan  hade min kollega Lars-Eric Jönsson en artikel i Helsingborgs Dagblad där han tar upp bland annat Egardts bok.

För övrigt önskar jag Glad påsk, med eller utan hästkött.

Gertrud Lilja-rummet i Långasjö

I Gertrud Lilja-rummet i Långasjö

I helgen var jag i trakterna av Vissefjärda och hälsade på vänner. På vägen dit passade jag på att stanna till i Långasjö där jag träffade Stig, en av Folklivsarkivets meddelare, som lämnade ett par publikationer med anknytning till cykling. Han visade mig också Gertrud Lilja-rummet som är inrymt i sockenstugan. Författaren Gertrud Lilja var född i Långasjö och levde 1887 och 1984. Litteraturvetaren Maria Nilson disputerade 2003 på en avhandling om hennes författarskap: Att förhålla sig till moderniteten. En studie i Gertrud Liljas författarskap. Maria Nilson gjorde för övrigt också frågelistan LUF 215 Herrgårdsromaner och svenskhet.

Utskick Så här såg mitt skrivbord ut igår då jag förebredde utskicket av den senaste frågelistan: LUF 237 Uppslagsverk. I början av nästa vecka bör den finnas i brevlådorna hos våra meddelare.

Semlor HIgår var det berättarafton i Hässleholm. Det var Västra Göinge hembygdsförening som ordnade det och Folklivsarkivet var där och dokumenterade. Temat var cykling, ett av mina favoritämnen, och vi fick ta del av flera spännande cykelminnen- och historier. Cykelutflykter, cykelolyckor och första cykeln var några av ämnena. Hässleholm är ju en gammal militärstad så det blev en del historier om cykling i militärmiljö också. Tjugo man som tolkar på cykel efter en traktor har jag aldrig sett och åkt cykelbår har jag aldrig gjort men nu har jag åtminstone fått höra berättas om det. Kvällen avslutades med kaffe och semlor eftersom det var fettisdagen.

 

En meddelare och två praktikanter: Doris, Freja och Lina.

En meddelare och två praktikanter: Doris, Freja och Lina.

Den här veckan och ett tag framöver har Folklivsarkivet två praktikanter, Lina och Freja. De går kursen Fysiska och digitala arkiv som ges vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet och där ingår några veckors praktik på ett arkiv. De är med oss i den dagliga verksamheten och får pröva på allt möjligt, däribland frågelistor. Det var därför mycket passande att vi just idag fick besök av Doris, en av Folklivsarkivets meddelare. Doris har besvarat våra frågelistor i många år och också lämnat annat material till arkivet, bland annat resedagböcker och minnen från sitt arbete i hemtjänsten.

Medan vi drack kaffe fick vi också besök av Lennart Börnfors, som arbetat mycket med den fotosamling efter fotograf Martin Svensson i Börringe som finns vid Folklivsarkivet. Hans arbete med att identifiera bilderna har resulterat i två böcker. Lennart har även gjort två frågelistor: LUF 191 Banken och jag och LUF 221 På kyrkogården.

Ordning 2013Ordning och reda bör det vara i ett arkiv. De första arbetsdagarna på det nya året har  vi därför ägnat åt att sortera och flytta om i arkivhyllorna. När vi flyttade från de gamla lokalerna till ACS hamnade en del material fel och annat fick stoppas in i princip där det fanns plats. Nu har vi dels stuvat om så att allt som hör ihop finns på ett och samma ställe, dels sett till att allt står i ordning. När saker och ting står i nummerordning och är ordentligt strukturerat känner jag mig nästan löjligt nöjd. Och ganska nördig för att jag tycker det är så kul :)

Svar på frågelistan LUF 236 Cykling kommer in varje dag. Nu är det drygt 50 stycken. De är spännande att läsa! Till sommaren är det konferens i Tartu med SIEF, Société internationale d’ethnologie et de folklore. Då ska jag hålla i en panel med cykling som tema tillsammans med Lars-Eric Jönsson: Cycling: Past, present and future.

Julbok 2012Snart är det jul. En del julfrågor har det blivit, om både det ena och det andra.  För min del är detta sista arbetsdagen på arkivet innan några dagars ledighet. Den ägnar jag åt att försöka bli klar med diverse grejer, få ordning på en pappershög som blivit lite för stor samt skriva etiketter till arkivkapslar.  Årets julbok till meddelarna, Vad är det att åldras? av etnologen Åsa Alftberg, är skickad och jag hoppas den kommer fram i tid. En del av materialet utgörs av svar på frågelistan LUF 227 Åldrande och hälsa. En artikel om avhandlingen finns i Vetenskap & Hälsa.

Skånes musiksamlingars webbsida har min kollega Patrik Sandgren lagt upp den traditionsenliga julvisan. Fast i år är det ingen visa utan en dikt. ”Jul när jag var liten” heter den och den finns i musiksamlingarna.  Klicka på länken och hör den läst på göingedialekt.

IMAG2054Den senaste frågelistan heter LUF 236 Cykling och gick ut i slutet av oktober. Det är ett ämne som många meddelare verkar gilla för det har redan kommit över 40 svar. Det är många intressanta och spännande berättelser och tankar om allt från cykelsemestrar och cykelstölder till cykelpendling och cykelolyckor. Sin första cykel minns de flesta ganska väl liksom var och hur man lärde sig cykla.

9-3-91 kopiaFrågelistan ingår i ett dokumentationsprojekt som vi dragit igång nu i höst: Cyklar och cyklister igår, idag, imorgon. Efter jul hoppas jag kunna göra en del intervjuer och observationer bland annat. Tillsammans med min kollega Lars-Eric Jönsson, etnolog verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper, planerar jag också ett forskningsprojekt om cykling. Det är ett otroligt spännande ämne som det finns många olika perspektiv och infallsvinklar på. För ett par år sedan var vi redaktörer för ett temanummer av tidskriften ETN som fick titeln HOJ. Här kan man ladda ner ETN:HOJ.

 

Idag hade vi besök av personalen på DAL, Dialekt- och Ortnamnsarkivet i Lund. DAL har inte sina lokaler på Arkivcentrum Syd utan i närheten av där Folklivsarkivet tidigare var inrymt. Materialet i våra respektive samlingar har en hel del gemensamt och delar av det har tillkommit genom att personer verksamma vid de båda arkiven har arbetat tillsammans. Nu diskuterade vi möjliga nya samarbeten, kanske tillsammans också med Etnologiska avdelningen och etnologistudenter. Kul! Vi fikade, visade kontors- och arkivutrymmen och passade också på att titta in i magasinet där De biologiska museerna har sina samlingar. Innehållet i dessa skiljer sig ganska rejält från det som finns i Folklivsarkivets och DALs samlingar… Jag visste inte ens att det fanns ett djur som heter pälsfladdrare men så här ser det alltså ut.


Torsdag och fredag förra veckan var det nätverksträff för musikarkivarier i Lund. Det var min kollega Patrik Sandgren, som håller i Skånes musiksamlingar, som ordnade det hela. Nätverksträffen sker en gång om året och den här gången var det ett samarrangemang med Svenska musikbiblioteksföreningen. Jag var själv inte inblandad i själva konferensen men följde med på den guidade visningen av utställningen Popstad Lund på Kulturen och beskådade där bland annat denna tjusiga elbas. På torsdagskvällen hjälpte jag till vid middagen och fick då liksom de andra deltagarna lyssna på Skånska kören. De repar i Folklivsarkivets gamla lokaler så det var kul att höra dem sjunga. Idag tittade jag också in när de repade och berättade om frågelistverksamheten och vad man gör som meddelare.

I helgen var jag och kollegan Göran Sjögård på frågelistkonferens i Helsingfors. Tillsammans med ett femtiotal etnologer och folklorister verksamma vid olika folkminnes- och folklivsarkiv i Finland, Danmark, Norge, Estland och Sverige diskuterade vi insamling, verksamhet och framtidsplaner. Konferensen hölls vid Svenska litteratursällskapet och det var många intressanta idéer, tankar och strategier som diskuterades. I mitt inlägg, som jag kallade ”Att kombinera frågelistor med andra metoder”, utgick jag från två projekt där vi förutom frågelistor också arbetat bland annat med nätetnografi och enkäter. Det ena handlade om julmat och den frågelista vi använde där var LUF 216 Nu är det jul igen, det andra handlade om fredagsmys och den listan var KF8 Fredagsmys.

Helsingfors är en intressant stad med en fantastiskt vacker domkyrka. Dessvärre hann jag inte heller denna gång gå in i den. Det får bli nästa gång. Piroger med äggsmör hann jag i alla fall äta, denna otroligt läckra maträtt! Piroger i de flesta former är i och för sig gott goda men helt klart bäst är karelska piroger av rågmjöl fyllda med risgrynsgröt. Jag skulle kunna leva en vecka på enbart dessa piirakka!

I veckan var jag tillsammans med mina kollegor Patrik och Göran samt Angelica från Skånes Hembygdsförbund på berättarafton i Klippan: Kura skymning på Åby museum.  Efter en fantastiskt god soppa, som åts medan vi lyssnade till musikexempel från trakten från Skånes musiksamlingar, blev det berättelser om både det ena och andra. Besökarna berättade, om bland annat varggropar och cyklar, medan Folklivsarkivet dokumenterade. Förhoppningsvis nappade några av de närvarande också på förslaget att bli meddelare.

Idag var det Arkivens Dag och på Arkivcentrum Syd i Lund var det förstås öppet. Temat var ”Var framtiden bättre förr?” och det bjöds på bland annat föreläsningar, utställningar, kortkurser i släktforskning och guidade visningar i arkivmagasinen. Det kom massor av folk, någonstans mellan 300 och 400 skulle jag gissa!

Själv höll jag framför allt till i hörsalen där jag var moderator för föredragen. Det var fyra stycken mycket spännande presentationer:

  • Att fånga framtiden – undersökningar om kyrklig sed
  • Zap! Framtiden i serierutan - Science Fiction-serier och annat
  • Att ta ansvar för det förflutna – utforskandet av allmogesamhället som en tjänst åt framtiden
  • Museets framtid i arkiven

Det sista fördraget handlade om de Biologiska museerna vars samlingar nu finns arkiverade på ACS. Den uppstoppade apan på bilden kommer därifrån. Det är ett djur för vilken framtiden definitivt var bättre förr: idag är arten utrotad. Grågåsen däremot, som det såg riktigt dåligt ut för i mitten av 1950-talet, har det gått bra för. Det är kul, särskilt idag då det ju är Mårtens afton!

 

Visserligen är det torsdag idag men man kan prata fredagsmys ändå. Det har jag gjort på Landskrona museum ikväll. Föredraget byggde på dels svar på frågelistan KF8 Fredagsmys, dels svar på en enkät samt nätetnografiskt  material hämtat från främst bloggar och Facebook. I övrigt har dagen ägnats framför allt åt den nya frågelistan som vi nyligen skickat ut: LUF 236 Cykling. Följebrevet, där valet av ämne förklaras, finns här. Svar droppar in hela tiden och de är mycket intressanta att läsa.

 Idag är det 31:a oktober och Halloween. Denna sed, med rötter i det keltiska nyårsfirandet Samhain, kom till USA med irländska immigranter. Till Sverige kom den, via USA, i mitten eller slutet på 1990-talet. Diskussionerna var då bitvis häftiga och jag minns att jag fick en hel del telefonsamtal från journalister. Ibland fick jag frågor om sedens ursprung eller skulle berätta vad folk gjorde på Halloween men oftare handlade det om att de ville att jag skulle säga om detta var något bra eller dåligt. Det hade jag inte alls lust med.

Det finns förmodligen de som också idag är negativa och kritiska till Halloween i Sverige. Jag tycker ändå det verkar som att de flesta menar att det finns utrymme både för spökerier och stillsamt Allhelgonafirande. Själv har jag just haft besök av först fyra hiskliga häxor och sedan två allmänt läskiga figurer som sa ”Bus eller godis!” när jag öppnade dörren. Jag valde godis bägge gångerna fast en av dem sa att det gick bra med morötter också!

På Nordiska museets webbplats kan man läsa mer om detta: såväl Halloween som Alla helgons dag.

I helgen var det dags för den andra upplagan av Skånska bokmässan. Den hölls i Kulturmagasinet på Fredriksdal i Helsingborg och arrangörer var Författarcentrum Syd och Skånes hembygdsförbund. Under två dagar var det föredrag och bokförsäljning. Jag och Göran var där för Folklivsarkivets räkning. Vi sålde bra med böcker och hade också varsitt inlägg i Speaker’s Corner där vi talade om frågelistor. Kul! Läs mer här om bokmässan.

Förra veckan besökte jag för första gången Sagomuseet i Ljungby. På bilden syns en gloso som finns på museet. Det är ett ganska läbbigt folktroväsen: det springer mellan benen på folk och sprättar upp dem med de vassa taggarna det har på ryggen. I Folklivsarkivets samlingar finns en del berättelser om detta.

Resan var en del av det berättarprojekt som Folklivsarkivet och Skånes hembygdsförbund börjat arbeta med. Syftet är dels att hembygdsföreningaran ska få inspiration och hjälp att arrangera berättarkvällar, dels att vi på Folklivsarkivet ska få fler personer att engagera sig i vårt insamlingsarbete. Med på resan följde personal från Folklivsarkivet och Skånes hembygdsförbund, en representant från ett studieförbund och personer verksamma i olika föreningar.

 Det var en mycket inspirerande och lyckad resa med utmärkt guidning av berättaren Per Gustavsson, verksam vid Sagomuseet. Tyvärr blev min kollega Patrik Sandgren uppäten av en lindorm. Det var ganska chockartat så därför kunde jag inte hålla kameran stilla och bilden blev suddig. Sedan blev även jag uppäten och då kunde jag inte fotografera alls. Vi överlevde dock som tur var båda två och fick till och med diplom för denna bedrift.

Efter besöket på museet åkte vi ut i Sagobygden och stannade vid en av de sägenplatser som finns i trakten. Nära vägen fanns ett skåp som innehöll en berättelse om Skatten i Högarör, ett gravröse från bronsåldern. Röset låg en bit in i skogen uppe på en kulle. På museets hemsida kan man läsa om sägenplatserna och på en karta se var de finns. Man kan även ladda ner en sagoapp till Iphone. Innan vi for hemåt gjorde vi ytterligare ett stopp, på Galjbacken i Hamneda där vi ägnade oss åt sagoskatts-geocaching. Mycket kul!

Det var en lyckad resa, det tror jag såväl vi från Folklivsarkivet och Skånes hembygdsförbund som de som kom från föreningarna tyckte. Jag hoppas det blir många spännande berättarkvällar av detta!

Foto: Åsa Lundgren

I fredags disputerade min kollega Åsa Alftberg på avhandlingen Vad är det att åldras? En etnologisk studie av åldrande, kropp och materialitet. Opponent var docent Beatriz Lindqvist, Södertörns högskola. Det kändes extra intressant för min del eftersom hon också var min opponent när jag disputerade 1999.

 

Numera alltså fil dr Åsa var den som tog initiativ till LUF 227 Åldrande och hälsa som sändes ut 2008.

Härom veckan installerades nya professorer vid Lunds universitet. Två av dem är mina kollegor: etnologen Lars-Eric Jönsson och biblioteks- och informationsvetaren Olof Sundin. Bägge är verksamma vid Institutionen för kulturvetenskaper och arbetar bland annat med de två mastersprogram som jag själv arbetar med: Lars-Eric är handledare på MACA, Master of Applied Cultural Analysis, där jag är programkoordinator och lärare  och Olle har varit programkoordinator för ABM, Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi, där jag är handledare.

Klicka här för att komma till ett pdf-dokument där de berättar om sin forskning. Lars-Eric och Olle finns på sidorna 16 och 17 och deras presentationer har rubrikerna ”Normalitet och avvikelse i samhällets mitt” respektive ”Information i den digitala tidsåldern”.

På ACS, Arkivcentrum Syd, där Folklivsarkivet numera är inrymt finns flera olika arkiv: Universitetsarkivet, Riksarkivet, Landsarkivet, Regionarkivet, Polisarkivet, De biologiska museerna, Skånes arkivförbund och Lunds stadsarkiv. Vi är många som arbetar där, alla känner inte varandra och igår hade vi kick off för att råda bot på det. Det började med invigning av konstverket utanför ingången, Funadament av Daniel Jensen. Därefter följde olika aktiviteter i grupper där personal från de olika arkiven blandades. En del var av det mer skämtsamma slaget och på bilden ses den grupp jag ingick i ägna sig åt den intressanta sporten Kast med liten arkivkartong. Med imponerande hastighet vek de tävlande ihop kartongerna (vilket inte helt enkelt om man inte är van) och kastade dem elegant längs tävlingsbanan. Kvällen avslutades med buffé samt musikunderhållning och en (oerhört svår) sittande tipsrunda. En trevlig eftermiddag och kväll och kul att träffa nya intressanta människor!


Sommaren går mot sitt slut och det börjar bli full fart på arkivet igen. Svaren på LUF 235 Att flytta, som skickades ut strax innan sommaren, droppar in. Ämnet fredagsmys, som ju kortfrågelistan nr 8 handlade om, fortsätter att engagera och journalister och andra hör av sig om detta fenomen. Jag har också börjat skissa på en ny frågelista som ska gå ut under hösten. På bilden till vänster ses etnologerna Håkan Jönsson och Anna Burstedt diskutera surströmming. Strax därefter kommer burken som ligger på bordet att öppnas och en hiskelig doft att sprida sig. Detta skedde på The 19th International Ethnological Food Research Conference, som de arrangerade och som hölls på Institutionen för Kulturvetenskaper 15-18 augusti 2012. Båda två har arbetat med frågelistor som skickats ut till Folklivsarkivets meddelare: Håkan Jönsson gjorde LUF 212 Mjölken och jag och Anna Burstedt LUF 207 Mat- och restaurangvanor.

Temat för 2012 års Humanist- och teologdagar, HT-dagarna, vid Lunds universitet som gick av stapeln under våren var Vanor och ovanor. Många forskare medverkade och en del föreläsningar spelades in av TV. De finns nu på tillgängliga på Kunskapskanalen. Där kan man se och höra mig tala om fredagsmys, ett föredrag som bland annat bygger på material insamlat genom Folklivsarkivets kortfrågelista nr 8 som handlade om detta ämne. En annan föredragshållare fick ställa in med kort varsel och jag fick då frågan om jag kunde hålla ytterligare ett föredrag. Det gjorde jag och därför finns också ett om verkliga och virtuella namn.

Veckan före midsommar var jag på Den 32:a Nordiska Etnolog- och Folkloristkonferensen i Bergen. Denna konferens, som äger rum vart tredje år och samlar en stor del av de nordiska etnologerna och folkloristerna, är alltid givande. Det är kul att träffa kollegor från andra universitet och arkiv och man får idéer, uppslag och inspiration till nya projekt och texter. Vädret i denna ofta så regniga stad var fantastiskt med både sol och värme. Fotot är taget under en sen kvällspromenad i närheten av hotellet. Riktigt mörkt blev det aldrig. Konferensen hölls på ett hotell mitt i stan där de hade den mest otroliga dessertbuffé varje eftermiddag. Dessutom var det efterrätt både till lunch och middag!

Den enda missräkningen var att jag inte fick fatt i någon ytterligare t-shirt till min samling av universitetströjor. Denna samling, som för närvarande består av 10 tröjor, inleddes då jag var på konferens i Derry för några år sedan och mitt bagage kom bort på Heathrow. Någon form av ombyte var jag tvungen att ordna och då blev det en t-shirt med texten University of Ulster. Men någon med Universitetet i Bergen blev det alltså inte eftersom de inte saluförde sådana (däremot träningströjor och muggar).

Maj har varit en extremt stressig månad och det har därför inte blivit något bloggande. Det är nu snart en månad sedan jag tillsammans med Göran och Patrik var i Uppsala på det årligen återkommande mötet med arkivarier från folkminnesarkiven inom Institutet för språk och folkminnen och Nordiska museet. Förutom diverse arkivfrågor diskuterade vi också vårt samarbete om naturen-projektet och framtida projekt. Ett sådant vi tänker kring rör hemmet, något vi redan haft ett fotoprojekt om på Folklivsarkivet. Ett annat handlar om studentfirande och det kommer vi att dokumentera nästa år. Redan i år har dock arkivet i Göteborg en webbenkät ute. Är du student i år eller känner du någon som är det – besvara gärna enkäten!

Härom dagen var vi på besök i Ryssby hos Bertil Nyberg där vi tittade på hans enorma samling av kulturhistoriska klipp. Det var en mycket imponerande samling! Många ämnen, massor av klipp och mycket god ordning. Den fylls dessutom på varje vecka och växer sig alltså allt större. Intresserad av cykling som jag är konstaterade jag nöjd att jovisst, en sådan sektion fanns förstås också. Strålande väder hade vi och väldigt gott fika bjöds vi på av Ingrid Nyberg. En på alla sätt givande utflykt!

Förra veckan var jag gästlärare vid Åbo Akademi där jag undervisade på en kurs som heter Dödens etnografi. Föreläsningarna handlade bland annat om döden i populärkultur, djurbegravningar, kyrkogårdar och minnessidor på internet. Det är för det mesta väldigt roligt att vara gästlärare, särskilt när studenterna är intresserade och diskussionsglada. Det var de i Åbo – kul! Material till föreläsningarna var hämtat bland annat från projektet Ritualernas marknad som jag arbetade med för några år sedan tillsammans med Lynn Åkesson och Karin Salomonsson liksom frågelistorna LUF 209 Livets högtider och LUF 221 På kyrkogården.

Domkyrkan

Aura å

Fina trähus

Vill se humanister i tekniklabben är rubriken på en artikel i Sydsvenskan häromdagen. Det är Lynn Åkesson, dekan för humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet och professor i etnologi, som intervjuas. Hon säger bland annat att ”En humanist vet kanske inte hur en laser fungerar men kan analysera hur musik som strömmar ur en cd-spelare påverkar oss. Teknisk och humanistisk forskning måste alltid följas åt”. Ja, så är det ju. Humanister behövs! Och det gör tekniker också.

På fredag och lördag är det de årligen återkommande HT-dagarna. Programmet finns att ladda ner här. Själv ska jag prata om fredagsmys på fredag 15.30. Det bygger på den dokumentation Folklivsarkivet gjort, bland annat i form av frågelistan KF8 Fredagsmys. Men innan dess, klockan 14.00, ska jag prata om namn. Det var inte planerat men den person som skulle talat då har fått förhinder.

 Nu har jag installerat mig på det nya kontoret. Alla lådor är uppackade. Besöksstolen är både snygg och bekväm, skrivbordet kan hissas upp och ned och skåpen rymmer det de ska. Nu saknas bara en skrivbordslampa, gardiner och en skrivtavla som ska upp på väggen. Utsikten är kanske inte direkt hänförande men å andra sidan ska jag ju inte sitta och stirra ut genom fönstren på arbetstid.

Folklivsarkivet flyttat och vi finns numera på Arkivcentrum Syd där vi delar korridor med Universitetsarkivet. Allt är dock inte klart ännu och vi kommer att hålla stängt för besökare ännu en tid. Men man kan förstås nå oss per mejl eller telefon. Eftersom jag har två  tjänster – arkivarie 50% och lärare och avdelningsansvarig för etnologi 50% – kommer jag i fortsättningen att ha två arbetsplatser.

Visserligen finns det en hel del märkliga berättelser i folklivsarkivens samlingar men fullt så  konstiga som de historier folklivsfanatikern Job Anderson berättar är de inte! Job är en (fiktiv) karaktär i radioprogrammet Mammas nya kille som dyker upp som gäst i studion där han för lyssnarna och programledaren Bengt redogör för hur det  gick till ”förr i tiden”. Han har de mest mystiska berättelser om hur folk förhöll sig till att från lekar, reformationen och fräknar till Snorres Edda och att fulduka. Fler avsnitt finns här. Väldigt roligt tycker jag!

 I fredags for jag tillsammsans med mina kollegor Göran, Patrik och Erland till Vittsjö. Där besökte vi Thore Brogårdh som bland annat visade några av sina folklivsfilmer. En trevlig resa och ett intressant besök!

Nyårspynt till salu på varuhus i Nanjing.

Så var det nytt år igen! För Folklivsarkivets del innebär det stora förändringar. Sedan årsskiftet är vi inte längre en del av Institutionen för Kulturvetenskaper utan en avdelning på HT, Humanistiska och teologiska fakulteterna. Än så länge finns vi fysiskt i Villa Holma på Finngatan men om några månader går flytten till Gastelyckan och de nya lokalerna på Arkivcentrum Syd. Just nu håller vi på och sorterar, städar, packar…

Nytt år blev det nyligen också enligt den kinesiska kalendern. Denna nyårsafton inföll i söndags, 22 januari, och då gick vi in i Drakens år. I västerländsk mytologi är draken inte någon särskilt trevlig varelse. Det är den däremot i den kinesiska. Där är drakar inte några monster som ska dödas, tvärtom. Mellan det svenska och kinesiska nyåret reste jag till Kina. Festföreberedelserna var i fullgång och i varuhusen var det ungefär som under julhandeln i Sverige: mycket folk, trångt, specialerbjudanden, dekorationer, långa köer, pynt och så vidare.

Många etnologer från olika delar av landet har varit igång i media så här kring jul och nyår. Här är några exempel: I Sydsvenskans webb-tv (19/12) berättar Anna Burstedt om Därför äter vi risgröt jorden runt . I radioprogrammet Alltinget i P4 Göteborg (8/12) reder Eva Knuts ut var uttrycket ”Fick du fikon Sackarias?” kommer ifrån. I Husmorsskolan i P1 (26/12) talar Agneta Lilja om nyårsfirande (inslaget börjar 7.30 in i programmet). I Svenska Dagbladet (1/1) förklarar Bengt af Klintberg att Nyårslöften har inte hållits länge. Själv var jag på julafton med i programmet Vad ska vi ha julen till? i Julen i P1 tillsammans med biskop Antje Jackelén, professor Elisabeth Gerle och Lena Larsson, vd på Handelns Utredningsinstitut.

Nu åker jag till Kina ett tag men är tillbaka lagom tills vårterminen drar igång 16 januari. Gott Nytt År!

 

Julpyntad spårvagn i Wien. Foto: Charlotte Hagström 2011

Nu är det snart jul! Igår hade vi julfest på Institutionen för Kulturvetenskaper, idag har jag bakat pepparkakor och imorgon är det dags att skaffa gran. På Folklivsarkivet jobbar vi på för fullt inför flytten till Arkivcentrum Syd och jag försöker bland annat göra klart de små ”slattar” med olika slags material som borde ha registretats för länge sedan men som av diverse anledningar inte har hunnits med. Årets julbok har skickats ut till meddelarna och varje dag kommer några svar på den senaste frågelistan, LUF 234 Bingo. Av svaren att döma verkar bingo inte vara något meddelarna ägnar sig åt i någon större utsträckning. Vi är dock glada även över så kallade negativa svar, det vill säga sådana där den som skriver talar om att han eller hon inte har någon erfarenhet av ämnet eller något att säga. För även det säger ju något och är därför bra.

I övrigt är det en del julfrågor att besvara och jag har bland annat uttalat mig om julmat i programmet Receptfritt i Radio P4 Kalmar den 15:e december. Där pratade jag om den enkät om julmat vi gjorde för några år sedan då vi tillsammans med de andra folkminnesarkiven i landet dokumenterade julen. Frågelistan LUF 216 Nu är det jul igen var också en del i detta. Ett resultat av dokumentationen var boken Nu gör vi jul igen.

Två arkivarier på väg till möte i julpyntat hus

Förra veckan var jag i Oslo för att diskutera ”Min historie/vår historie. Spørrelister i dag og i morgen”. Med verkade gjorde arkivarier från olika folkminnesarkiv i Norden: Norsk Folkemuseum och Norsk etnologisk gransking i Oslo, DAG i Göteborg, DFU i Uppsala, Nationalmuseet i Köpenhamn, Nordiska museets arkiv i Stockholm och Folklivsarkivet. Seminariet handlade om vad vi gör och hur vi kan utveckla frågelistverksamheten, problem och svårigheter samt projektet Minnebanken som man arbetar med i Norge. Det är ett digitalt utvecklingsprojekt där man planerar att samla in liknande material som frågelistsvar fast via webben. Det blir intressant att följa.

Britt visar tre studenter hur man bakar kanelbullar. Foto: Åsa Lundgren.

Fredagsmysfrågandet fortsätter och Folklivsarkivet både frågar och svarar. Svarar gjorde jag bland annat i  Vetenskapsradion Forum i ett inslag den 7:e november och frågar gör vi både i kortfrågelistan KF8 Fredagsmys och i en enkätversion av denna som distribuerats på instutionen bland studenter och personal. Klicka här om du vill ladda ner och besvara vår fredagsmysenkät. Svaret skickas till etn@etn.lu.se

Bakning av kanelbullar ingår inte i Folklivsarkivets verksamhet men var ett inslag i The International Club tisdagen den 8:e november. Vi har många internationella studenter på Institutionen för Kulturvetenskaper och denna termin prövar vi att ordna några aktiviteter som inte precis har med universitetsstudier att göra men som kan vara intressant att prova på om man kommer som utbytesstudent en eller två terminer.  Studenterna har själva fått  föreslå vad de vill göra och ett förslag var kanelbullebakning.  Aktiviteten Baking Buns with Britt blev mycket uppskattad och samlade 16 deltagare från 12 olika länder. Det blev många bullar och även personalen på Folklivsarkivet fick chans att smaka på dem.

 Nu är det höst, en trevlig årstid!

På kortfrågelistan Fredagsmys droppar det fortfarande in svar och vi har nu fått in sammanlagt 51 stycken. Jag har också gjort en kortare mer enkätliknande version som ligger i entrén på Kulturanatomen (Institutionen för kulturvetenskapers huvudbyggnad).  En hel del studenter , och kanske även personal, har svarat. Kul! I slutet av året hoppas jag ha möjlighet att göra en sammanställning av såväl frågelistsvar som enkätsvar.

För tio år sedan skickade vi ut frågelistan LUF 208 Namn och identitet. Svaren på den använde jag i ett forskningsprojekt som resulterade i boken Man är vad man heter. Namn är fortfarande ett av mina stora forskningsintressen och uppenbarligen intresserar det även andra eftersom jag ofta får frågor om det, inte minst från journalister. Dagens Nyheter har nyligen haft en serie om namn och där blev jag häromveckan intervjuad.

 Den 17:e september var det dags för årets kulturnatt i Lund. Liksom förra året medverkade Institutionen för Kulturvetenskaper. Café, science slam, föreläsningar, lekar, pysseltält, tipsrunda, ljusinstallation på fasaden och fotoutställning stod på programmet. Tipsrundan var det Folklivsarkivet som höll i och den gick genom parken i kvareteret Hyphoff där institutionens olika byggnader ligger. I anslutning till start och mål fanns också möjlighet att prova ett par lekar från förr: Ta styvern från stolen och Rövkrok. Här demonstrerar Renata och Ivanche, som var två av de studenter som hjälpte till under eftermiddagen och kvällen, den senare. Fler bilder från Kulturnatten finns här.

I Jättestora frågor med Johanna Koljonen i P3 har temat denna vecka varit döden. Idag var jag med och talade om minnessidor på internet över döda barn. Det är ett oerhört tungt ämne men också kulturanalytiskt mycket intressant. Hur vi förhåller oss till döden, vad som anses vara ”rätt” sätt att sörja och vilka uttrycksmöjligheter vi har för sorg är, liksom så mycket annat, kulturbundet. Det som är riktigt och rätt i en tid och miljö är det inte i en annan. Om minnessidor idag och 100 år gamla fotografier av döda barn, som vi har ett antal av i Folklivsarkivet, har jag skrivit om i antologin Virtualiteter som är ett av de projekt HEX, Humanistisk experimentgrupp, arbetat med. Inslaget i radio om minnessidorna och änglabarnen finns här.

Den som är intresserad av dialekter kan genom att klicka här höra etnologen Katarina Ek-Nilsson som är chef för DFU, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, tala om detta ämne. Det sändes i Radio P4 Jönköping tisdag 12 juli. I Lund är Folklivsarkivet och Dialekt- och ortnamnsarkivet helt skilda åt. Vi finns i olika lokaler och har olika huvudmän. Däremot har vi visst samarbete och också delvis en gemensam historia. I Uppsala, Umeå och Göteborg är däremot folkminnen, dialekter och ortnamn samlade i gemensamma arkiv. De ingår i myndigheten Institutet för Språk och folkminnen som bildades 2006. Med dessa arkiv samarbetar Folklivsarkivet också, bland annat om projektet Naturen. Vi skickar också ibland ut gemensamma frågelistor.

Måndag eftermiddag är det 10 138 som tryckt på gillaknappen till Facebook-gruppen Jag bidrar till samhällsnyttan (oavsett vad Svenskt Näringsliv säger).

Imorse höll jag på att sätta kaffet i vrångstrupen när jag öppnade tidningen och fick se det bisarra utspelet från Svenskt Näringsliv. Det är svårare för en filosof att få jobb än för en ingenjör, slår de fast i en ny rapport, och därför bör studiestödet sänkas för studenter som väljer ”onyttiga” ämnen som humaniora och konst! De talar om ”slöstudier” och ”hobbykurser” och menar att dessa är onödiga och inte leder till något arbete efter examen så bort med dem! Om någon nödvändigtvis ändå vill läsa sådana kurser får de betala själva. Svenska studenter tar dessutom för lång tid på sig och kommer inte ut i arbetslivet fort nog.

Man blir ju mörkrädd! Ska Svenskt Näringsliv sitta och avgöra vilka utbildningar som är nyttiga? Hur kan de veta vad som efterfrågas på arbetsmarknaden om tre, fem, tio år? Ska universiteten vara utbildningsfabriker där vi så fort som möjligt utbildar en massa ingenjörer och läkare men inga humanister? Hela resonemanget ger mig mycket obehagliga associationer till en andra tider och miljöer där man sorterat in människor i kategorier av nyttiga och onyttiga: de som hamnar i den senare tar man helt enkelt bort för de tillför ju inget…

Vad vill Svenskt Näringsliv egentligen? Är det ett samhälle där alla tänker och tycker lika vi ska sträva efter, där det inte finns plats för olikheter och andra perspektiv? Där allt ska vara effektivt och mätbart hela tiden? Folklivsarkivets verksamhet passar knappast in i ett sådant samhälle liksom inte heller jag, som studerat ämnen som konstvetenskap och antropologi, doktorerat i etnologi och forskat om ämnen som ritualer, förnamn och datorspel. Allt jag gjort och gör är förmodligen onödigt enligt Svenskt Näringsliv. Dessutom undervisar jag en massa humanistiska studenter och bidrar ju därmed till att utbilda ännu fler ”onyttiga”.

Men det är många som har reagerat och under dagen har det diskuterats flitigt i sociala medier och på bloggar. På Facebook startade fackförbundet DIK (vars medlemmar arbetar inom dokumentations-, informations- och kultursektorn) gruppen ”Jag bidrar till samhällsnyttan, oavsett vad Svenskt Näringsliv säger”. Inläggen är många och när jag skriver detta har 5245 personer tryckt på ”gilla-knappen”.

I Svenska Dagbladet säger biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni att det visar på ”en märklig syn på utbildning”. I Sydsvenskan skriver Per Svensson ”Tack, tack, tack för ett lyckat skämt” eftersom förslaget ”pedagogiskt illustrerar vikten av att Sverige äntligen satsar rejält på humaniora, konst och bildning”. På SVTs hemsida säger Lars Grönstedt, tidigare vd för Handelsbanken att ”De flesta humanistiska ämnen ger kunskaper som är väl praktiskt tillämpbara i all form av ledarskap”. Där tycker också Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund att ”Man borde ha straffskatt på ett sånt förslag”. På Lunds universitets hemsida uttalar sig rektor Per Eriksson, dekan för HT-området Lynn Åkesson och ordförande för Lunds studentkårer Christoffer Ivarsson. De påpekar bland annat att den bild av humanister som Svenskt Näringsliv tycks ha inte stämmer med verkligheten och hänvisar till rapporten ”Humanister i arbetslivet” som kom 2008. Där framgår att över 80% av dem som har en humanistisk examen fått kvalificerat arbete inom ett år.

Humanister behövs. Humanister är nyttiga. Humanister får arbeten.

Svenskt Näringsliv har fel!

Om ett knappt år ska Folklivsarkivet flytta till Gastelyckan i Lund. Arkivcentrum Syd byggs nu till för fullt och så här såg det ut för någon vecka sedan. Det är med blandade känslor jag ser fram mot flytten. Å ena sidan är huset på Finngatan betydligt mer spännande än någon nybyggnation någonsin kan bli, å andra sidan är utrymmena där inte alls lämpade för arkivmaterial. Arkivalierna kommer att må bra på Gastelyckan. Förhoppningsvis kommer arkivarierna också att göta det.

Torsdag 9:e juni var det pampig diplomeringsceremoni för studenterna vid två av Institutionens för Kulturvetenskaper masterprogram: ABM (Arkivvetenskap, Biblioteks- och Informationsvetenskap och Museologi) och MACA (Applied Cultural Analysis). Liksom förra året, då den första kullen masterstudenter diplomerades, hölls ceremonin på en blandning av svenska och engelska. Flera MACA-studenter kommer från andra länder än Sverige och i publiken fanns tillresta anhöriga från bland annat Spanien, Canada, USA, Taiwan och Tyskland.

Till tonerna av Star Wars-temat, framförd av en blåskvintett, tågade studenterna in i universitetshusets aula. Under ca 45 minuter hölls tal, spelades musik och delades ut diplom. Det senare gjorde rektor för Lunds universitet, Per Eriksson. Därefter gick studenter, deras anhöriga och lärare till Kulturanatomen, som institutionens huvudbyggnad kallas, där det bjöds på mousserande dryck och snacks. Bilderna här är tagna av instituionens informatör Åsa Lundgren och fler finns här.

För ett par veckor sedan ledde jag och min kollega Jessica Enevold en fyra dagars-kurs för ett drygt tjugotal statstjänstemän från Hangzhou, Kina. Kursen hette Swedish Welfare in Culture and Society och innefattade föreläsningar på förmiddagen och studiebesök i anslutning till dessa på eftermiddagen.

Ett tema var till exempel ”Food, Health and Sustainability” och inleddes med en föreläsning av Håkan Jönsson, etnolog med inriknting på mat, som talade om förhållande till och hantering av mat i Sverige förr och nu ur olika perspektiv. Därefter presenterade Yu-rong Chang, en av våra mastersstudenter, ett projekt om ekologisk shopping i Malmö.
Passet avslutades med att Lynn Åkesson, professor i etnologi som driver ett forskningsprojekt om sopor, berättade om sophantering. Efter lunch blev det studiebesök på Renhållningsverket. Vi fick också åka ut och se en tömning av de underjordiska sopkärlen i bostadsområdet Djingis Khan. Såväl kursdeltagarna som jag tyckte detta var  mycket fascinerande. Sophantering är oerhört spännande, ur alla möjliga perspektiv, tycker jag!
Folklivsarkivet och Skånes Musiksamlingar medverkade också i kursen. Det var musikarkivarie Patrik Sandgren som den första dagen, då temat var ”Swedish Culture and Society”, berättade om musik, traditioner och kulturarv, om folkmusikens roll och varför det är viktigt att ha bevara men också att inte låsa den. Han fick samtliga tjänstemän att unisont sjunga en kinesisk folksång!

 Allt tolkades till kinesiska av vår före detta mastersstudent Eva Lijuan Guan med undantag för de presentationer som hölls av studenter med kinesiska som modersmål. Kursen avslutades med diplomutdelning och presentöverlämning i universitetshuset. Bilder därifrån finns här.

 I torsdags var det dags för den numera årligen återkommande etnologiska exkursionen. Klockan 8.30 samlades ett trettiotal studenter från etnologi och MACA, Master of Applied Cultural Analysis, och lärare vid Villa Blix. Med buss begav vi oss först till Bjuv där vi blev guidade på gruvmuseet. Därefter drack vi kaffe och åt studeivägledare Meta Stigsdotters hembakade bullar och ingefärskakor. Under årens lopp har fler av de fältarbeten som studenterna gör på andra terminens studier i entologi, B-kursen, varit förlagda till Bjuv.

Färden fortsatte sedan till Helsingborg och Maria Park. Detta är ett före detta mentalsjukhus som numera är om- och tillbyggt och hyser bostäder, skolor och kontor. Det är en fascinerande miljö och vissa av byggnaderna är mycket vackra. Här gjorde B-kursen sitt fältarbete för några år sedan. Intervjuer och observationer från de olika fältarbetena ligger till grund för de uppsatser studenterna skriver och arkiveras sedan vid Folklivsarkivet.

Efter lunch på en restaurang på området, inrymd i gamla växthus, åkte vi vidare till Höganäs där vi parkerade i hamnen. B-kursens fältarbeten de senaste två terminerna har skett i anslutning till projektet Framtidskuster och två av studenterna som var med på exkursionen gjorde i höstas sitt fältarbete om just Höganäs hamn. De presenterade detta för oss andra och sedan gick vi gassande solsken längs stranden hem till Lars-Eric Jönsson, lärare och forsakre i etnologi. Vi fikade i hans trädgård där vi satt i solgropen, en väldigt fiffig konstruktion. Detta är något helt annat än de solgropar man kan gräva i snö och förknippas nog främst med trädgårdsprofilen Ulla Molin, som själv bodde i Höganäs.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.