Samdoks höstmöte

Digitalt – samla, spana, spara var temat för Samdoks höstmöte som hölls på Nordiska museet 19-20 november. Jag var inbjuden för att tala om ”Att forska och fältarbeta på nätet” och utgick från fyra olika projekt jag arbetat med. Alla har innefattat fältarbete på internet men på olika sätt och i kombination med olika material, bland annat från Folklivsarkivet.  Nu är det ju visserligen ett arkiv jag arbetar på och inte ett museum men dokumenterar gör ju vi också, inte minst samtiden. Det var därför en mycket givande konferens och mycket intressant att få ta del av vad som sker runt om i landet.  Jag åkte hem med många nya idéer och uppslag och stor lust att besöka diverse museer från norr till söder!

Den som har vägarna förbi Stockholm rekommenderar jag ett besök på Nordiska museet och utställningen Tvättstugan. Den har nyligen öppnat och pågår till 7 mars 2010. Boken ”Tvättstugan. En svensk historia” av Kristina Lund finns att köpa i museibutiken. Gör det. Ta också gärna en titt på www.argalappen.se där det finns en hel avdelning med tvättstugelappar.

 

Nya avhandlingar

Egentligen var det ju tänkt att denna blogg skulle handla om mitt arbete på Folklivsarkivet, och då främst arbetet med frågelistor. Men det händer en massa andra intressanta saker också, som inte direkt har med det göra, och ibland vill jag skriva om det också. Som nu. Två av mina kollegor, Gabriella Nilsson och Ingrid Fioretos, vid Etnologiska avdelningen vid Institutionen för Kulturvetenskaper, har  nyligen disputerat. Här kan man läsa mer om Könsmakt eller häxjakt? respektive Möten med motstånd.

 

Föreläsning och cykeltur

Idag var jag i Dalby och höll föredrag om namn, baserat på det projekt jag arbetade med för några år sedan och som resulterade i boken Man är vad man heter.  En viktig del av materialet jag arbetade med då utgjordes av svar på frågelistan LUF 208 Namn och identitet. Det var en lista som gav massor av svar och som var väldigt spännande att ta del av. Frågelistsvar är förvisso nästan alltid spännande men ibland är det extra intressant, till exempel när listan är en del av ens egen forskning Att prata om namn är kul, både för att det är ett ämne som intresserar mig väldigt mycket, och för att det uppenbarligen intresserar många andra också. Det blir alltid många frågor och kommentarer och det är roligt!

Från Lund till Dalby är det ca en mil och bra cykelväg så jag tog cykeln. Kände mig lite som de tidiga Folklivsforskarna som cyklade omkring ute i bygderna och dokumenterade och föreläste. Här är en bild jag tog i farten.

 

Slingrande ormar i arkivet

Redan nu vill jag slå ett slag för en serie tv-program som kommer att sändas någon gång nästa år: Folkliv. Programmet görs av Robert Willim, etnolog och konstnär,  Mia-Marie Hammarlin, etnolog och programledare för Vetenskapens Värld och Anders Weberg, konstnär och filmare. Vi arkivarier på Folklivsarkivet har letat fram materialet till de tio teman som de olika programmen kommer att handla om. Ett av dem är ”orm”. Även om det mesta av vår del av arbetet är klart återstår det en del grejer att ta fram. Idag behövdes en styck slingrande varelse som skulle ligga som bakgrundsbild, så jag och Robert ägnade oss åt att försöka hitta något lämpligt i bildarkivet och Mandelgrenska samlingen.  Sättugnar, dräktspännen, runstenar och ornament på dopfuntar och minnestavlor var något av de uppslagsord vi utgick från.

Blyertsteckningen, som Mandelgren gjorde efter en förlaga på Statens historiska museum 1866, hittade jag genom att söka på ”spänne” i Folklivsarkivets databas på webben

 

Arkivmöte i Stockholm

I två dagar har jag och mina kollegor Patrik och Göran varit i Stockholm på möte med representanter för de andra folkminnesarkiven i Sverige (DAUM i Umeå, DAG i Göteborg, Folkminnesavdelningen i Uppsala samt Nordiska museets arkiv). Nästa år planerar vi att påbörja ett större projekt och på mötet kom vi fram till att det gemensamma temat ska vara natur. Detta är ju ett minst sagt brett tema, så diskussionen handlade om såväl perspektiv och avgränsningar som metoder och arbetssätt. Vi kommer sannolikhet att genomföra både gemensamma dokumentationer och insamlingar och separata sådana. En frågelista är det bestämt att det ska bli.

På dagordningen stod också en redogörelse för hur det gått med det förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd av immateriellt kulturarv, som bland annat Institutet för språk och folkminnen (där arkiven i Umeå, Göteborg och Uppsala ingår) och Stiftelsen Nordiska museet fått i uppdrag av regeringen att ta fram.

På tisdagskvällen fick vi en visning av Nordiska museets bildsamling. Den innehåller många miljoner bilder från 1840-talet och framåt. Mycket intressant! Kul och givande var det också att träffa kollegorna från de andra arkiven och få höra om deras pågående och planerade projekt, stora som små.

 

Utbredningskarta – men över vad?!

Utbredningskartor var en gång i tiden ett stående inslag i folklivsforskningen (som då hette så och inte etnologi). Forskarna studerade och tolkade spridningen av av olika kulturelement – jordbruksredskap, folksägner, traditioner och så vidare – och till sin hjälp hade de kartor där de markerade belägg för olika typer av slagor, varianter av varulvssägner och annat. Idag handlar den etnologiska forskningen om andra saker och utförs på annat sätt men vi är många som hyser en mer eller mindre hemlig passion för utbredningskartor. Vi vill gärna göra dem men vet inte om vad eller ens varför. Men nu har jag och Patrik på Skånes musiksamlingar faktiskt gjort en! Den som har vägarna förbi Folklivsarkivet får gärna ta en titt på vår nyinskaffade Sverigekarta där det sitter blåa nålar här och där och gissa vad den visar! Den finns på bordet i hallen på andra våningen och där finns också ett kuvert där man kan lägga en lapp med sin gissning och sitt namn. Någon form av pris kommer att delas ut och ett förslag  som vi finner särskilt konstruktivt, även om det är fel, kan också  premieras. Enväldiga domare är Patrik och jag! Tyvärr kan vi inte visa någon bra bild här utan man får komma och titta på kartan IRL så att säga (in real life).

 

Ny frågelista skickas ut idag

Så var det dags för ännu en lista, den 229:e i ordningen sedan starten 1932. Denna gång handlar den om en person som de flesta som är bosatta i Sverige, liksom ett väldigt stort antal människor i övriga världen, har en relation till. Hon har skrivit en mängd böcker, hennes originalmanuskript, som förvaras på Kungliga Biblioteket, är uppsatt på UNESCOs lista för Världsminnen  och hon har i olika sammanhang röstats fram som den mest betydelsfulla och pouläraste svensken. Personen i fråga är förstås Astrid Lindgren! Iniativet till denna lista kommer från Helene Ehriander, litteraturvetare verksam vid Växjö universitet, som nu färdigställer en bok om Lindgren som förlagsredaktör. Hennes nästa projekt, där svaren på listan kommer att utgöra en viktig del, handlar om Astrid Lindgren som ikon.

Nya meddelare är förstås alltid välkomna! Kontakta oss på Folklivsarkivet, t ex via mejl: ETN@etn.lu.se

 

Kärleksbrev och andra brev

Folklivsarkivet frågar men det är det många andra som också gör. Postmuseum tillsammans med Föreningen Liv i Sverige har just nu ett upprop som säkert intresserar en del av Folklivsarkivets meddelare: ”Brevet som förändrade mitt liv”. Har du ett brevminne du vill dela med dig av, klicka här och läs vidare om hur du ska göra. obs! Även mejlminnen går bra.

Brevet här till vänster ingår i en av Folklivsarkivets brevsamlingar.

 

Terminstart och livsmedelshistoria

Det har verkligen inte blivit mycket bloggande på sistone för min del! Terminstart med allt vad det innebär av praktiskt och administrativt arbete har tagit all tid. 24 nya studenter på mastersprogrammet MACA, Master of Applied Cultural Analysis, har börjat samtidigt som de 20 som började 2008 nu går in på sitt andra år. Just nu gör de flesta av dem praktik på olika företag och organisationer. Men jag har i alla fall hunnit med att delta vid den 31:a nordiska etnolog- och folkloristkongressen i Helsingfors samt läsa alla svar som under sommaren inkommit på frågelistan LUF 228 Körsång. Och häromdagen fick jag tips om en intressant blogg : ”Grisfötter och wienerkorv på burk” (Regionmuseet i Kristanstad). Den uppdateras inte längre men innehåller många intressanta berättelser som på olika sätt berör livsmedelsindustrin och dem som arbetat inom den.

 

Tillbaka igen

När jag kom tillbaka efter semestern för en vecka sedan låg här en hel hög med frågelistsvar – jättekul! Det var svar på såväl  LUF 228 Körsång och LUF 227 Åldrande och hälsa som på LUF 208 Namn och identitet. Den senare sändes ut 2001 men det är aldrig för sent att besvara våra listor. Just den listan tycker jag dessutom är extra kul att få nya svar på eftersom den var en del i ett projekt jag själv arbetade med (och som resulterade i boken Man är vad man heter, Carlsson Bokförlag 2006). Om ungefär en månad är det dags för ännu en lista. Ämnet får vara hemligt ett tag till!

På måndag anländer de internationella studenterna och veckan därefter börjar kurser och program.  Snart är det full fart i Lund igen – skönt! Bostadssituationen är dock förfärlig och en hel del studenter kommer att stå utan bostad när terminen börjar. Detta är inte alls bra.

 

Senaste frågelistan: Känsel

Vi har nu kommit fram till den 226:e frågelistan sedan starten 1932. Den här gången är ämnet Känsel. Denna lista är den tredje i Folklivsarkivets serie om sinnena (de tidigare är LUF 219 Ljud och oljud och LUF 223 Lukt och smak).

Anledningen till att vi valde att göra frågelistor kring sinnena är att det saknas material i arkivet kring detta. Visst finns det mängder av berättelser som innehåller beskrivningar av lukt-, smak- och ljudupplevelser men de är svåra att hitta. De beskrivningar som finns ryms ofta i berättelser som handlar om något annat. Eller åtminstone har den som en gång registrerade det tyckte så och därför inte lagt till ”smak” eller ”känsel” som sökord. Ska man hitta dessa berättelser får man därför leta sig fram och kanske läsa igenom en mängd uppteckningar innan man hittar det man söker. En resa med tåg på 1930-talet kan mycket väl innehålla redogörselser för hur det lät och luktade men det framgår inte av beskrivningen i arkivposten.

Eftersom det är så beslöt vi alltså att göra frågelistor som utgår från och handlar om sinnena. Hittills har ungefär 30 svar på denna lista kommit in och de är mycket spännande!

 

Snigelkladd och poststämplar

Svar på LUF 226 Känsel droppar in i princip varje dag. De är väldigt spännade att ta del av och jag är fascinerad av vad de som svarar väljer att ta upp. Det kan vara ganska svårt att skriva om känsel men de flesta lyckas mycket bra med att förmedla just hur olika saker faktiskt känns. Kladdigt och kletigt finns det t ex berättelser om i två av de senaste svaren. En av dem som skriver har väldigt svårt för sådant som känns kladdigt och berättar om konserverade ägg under kriget, snigelkladd och olika maträtter: ”Jag har lärt mig äta sylt, även om jag inte är så förtjust i det. Gröt äter jag inte alls. Gelépuddingar, olika sorts dallriga syltor, viss kladdig frukt som fikon och dadlar äter jag inte”. En annan har en berättelse från sitt yrkesliv: ”När jag arbetade på posten stämplade vi avgående post med en stämpel doppad på en dyna med svart färg, det var ett smetigt arbete, det fastnade på händer och kläder, det var jäktigt ibland också. Det var en otäck kletig känsla, man hade lust att slänga stämpeln”.

 

Ny frågelista på gång

Idag har jag träffat Åsa, som är doktorand i etnologi och knuten till Vårdalinstitutet, och diskuterat utformandet av en ny frågelista. Hennes avhandlingsprojekt handlar om hälsa och åldrande. Vi kom fram till att det är ett bra ämne för en frågelista. Eftersom vi ska ha ut en lista innan jul och Åsa gärna vill ha material blir det denna. Folklivsarkivet har en annan på lut också men den tar vi till våren.

Under dagen har jag arbetat med att skissa på en lista med hjälp av de frågor Åsa använder då hon gör intervjuer. Jag har utgått från dessa och satt dem under ett antal teman samt föreslagit en del nya frågor. Nu har jag skickat föreslaget till henne så får hon ta ställning till det. Hon vet ju bäst vad hon vill ha svar på medan jag har vanan vid att formulera frågelistor. Det är så här en lista brukar sammanställas: någon gör ett utkast, någon annan kommer med synpunkter och förslag på tillägg och strykningar, en tredje läser och kommenterar. Det behövs flera ögon för vi ser olika saker och missar ibland det självklara. Jag kommer till exempel ihåg när jag gjort listan om Ljud och oljud. Ett par andra personer hade läst och föreslagit tillägg men ingen av oss hade tänkt på det vår prao genast såg: vi hade alldeles glömt bort att fråga om tystnad! Det måste man naturligtvis ha med i en lista om ljud. Det är bra att ha praon!

 

Cigarrer från Cuba

Det är ofta svårt att skilja sinnesintryck från varandra. Saker och ting inte bara känns utan luktar, syns, kanske låter och smakar också. Allt hänger samman. Ett bra exempel på detta finns i ett av svaren jag läste idag. Det handlar om cigarrer, ”gärna ifrån Cuba”, och hanteringen av dem beskrivs mycket sinnligt: ”Att lukta, känna, betrakta för att sedan snoppa, tända på, lukta, känna aromen i munnen och puffa ut, i en timme”.

 

Midsommar

När det är som allra mörkast och dessutom regnar känns det rätt bra att läsa frågelistsvar om midsommar. Den listan, LUF 225 Midsommar, skickades ut i somras. Även om de flesta som tänkt besvara den förmodligen redan har gjort det kommer det en del svar nu också. Och det är ju helt okej – det finns inget bäst-före-datum på frågelistorna. Dessutom är det som sagt ganska behagligt att läsa om blåklint och jordgubbar och ljusa sommarnätter just nu. Fast det är rätt trevligt att titta ut genom fönstret och se den lysande julgranen på taket av universitetssjukhuset också. Pepparkakor respektive jordgubbar – allt har sin tid.

 

Stoppa papper i kuvert

Fyra papper, försättsblad, lista, följebrev, svarskuvert och julbok ner i ett kuvert. Fyra papper, försättsblad, lista, följebrev, svarskuvert och julbok ner i ett kuvert. Fyra papper, försättsblad… Detta ska upprepas 130 gånger. Idag har jag börjat arbetet med att få iväg den nya listan och det andra som hör till. Det är lite krångligt för vissa ska ha linjerat papper eftersom de skriver för hand medan andra ska ha olinjerat eftersom de skriver på dator eller maskin. Ganska många ska inte ha några papper alls eftersom de mejlar in svaren. Det gäller att hålla reda på vem som ska ha vad. Lite krångligt med tre kategorier kan tyckas men egentligen är det inte det. Och det är viktigt att alla får skriva på det sätt som passar dem bäst. Det är ju vad meddelarna skriver som intresserar oss, inte hur de skriver. Imorgon ska jag stoppa ytterligare fyra papper, försättsblad, lista, följebrev, svarskuvert och julbok ner i de kuvert jag inte hann idag.

 

Utskickat!

Sådär, nu är senaste frågelistan och julboken utskickade! Om inget oförutsett händer bör alla få sina kuvert innan jul. Sedan är det bara att vänta på att svaren ska komma in. Det blev lite tätt mellan denna och den förra listan men det är inte mycket att göra åt.  Nästa lista får bli i slutet av våren.

 

Stickiga strumpor

En anledning att det är så spännande att läsa svaren på listan om känsel är att de är så olika. Här finns beskrivningar av alla möjliga saker som känns på olika sätt. De som berättar minns och väljer att lyfta fram de mest skilda känsloförnimmelser; den extra mjuka punkten i en mjuk katts mjuka ansikte, den slemmiga geggan som är massor av grodyngel, att sticka fingrarna i munnen på en kalv, irriterande och kliande etiketter i nacken på nya tröjor,  att stryka över lädret i ett 400 år gammalt bokband.

Men det finns också sådant som återkommer i svar efter svar. En sådan sak är barndomens stickiga strumpor som har satt outplånliga spår hos många kvinnor. Efter att ha läst en mängd berättelser om hur stickigt, kli-igt och hemskt det var inser jag vilken tur jag har som aldrig behövt uppleva detta. En person berättar hur hon försökte uppskjuta tvättandet av strumporna så länge som möjligt eftersom de kliade mindre när de använts ett tag. En annan minns att ”de stacks som nålar på benen, särskilt i knävecken” men man hade inte mycket val eftersom, som en tredje konstaterar: ”flickor hade inte långbyxor då”.  En fjärde hittade tillsammans med sin syster på ett nytt verb: att ylla. När de talade om strumporna och hur de kändes sa de att ”de yllade”. Ett bra ord -  även om man inte upplevt dessa strumpor själv förstår man hur det kändes. Usch.

 

Julgodis och hundbajs

Igår gjorde jag julgodis. Flera av dem som svarat på listan har tagit upp känselns betydelse vid  bakning och det tänkte jag på när jag stod där och rörde i grytan. Att göra julgodis, liksom att baka, fungerar helt enkelt inte om man bara går på receptet. Man kan vara hur noga som helst och ta exakt de proportioner av ingredienserna som det står i receptet och använda en termometer och allt möjligt men ändå blir det fel. I slutänden måste man känna när det är dags att hälla upp smeten i formar eller på en plåt. Det är svårt, särskilt när man gör en ny sort för första gången, för hur känns egentligen ”lagom” konsistens? Den jag gjorde igår – en chokladfudge med tranbär och kokos – tyckte jag tillslut kändes väldigt bra. Förhoppningsvis smakar den så också.

I ett av svaren jag läst idag berättas om något man kan ha hundbajs till, som jag aldrig ens tänkt på: när man plockat upp bajset i en påse och knutit ihop den lägger man den i fickan. Sedan stoppar man ner en hand i taget i fickan och häpp! så värmer man den med hjälp av påsens innehåll! Kanske gör alla hundägare så? Jag vet inte. Jag har ingen hund.

 

Gott Nytt År!

Nytt år, nya frågelistsvar. Första dagen på jobbet efter julledigt och lite semester har jag inte hunnit göra så mycket mer än att som hastigast snabbläsa ett par svar som inkommit på LUF 227 Åldrande och hälsa.  Ett är från en kvinna i 40-årsåldern som skriver ”Hur gammal känner jag mig? Ibland 23 och ibland 85. Det beror liksom på!”. Och så är det nog för många: man känner sig olika gammal olika dagar. Det andra svaret är från en man som skriver att ”Jag har alltid irriterats av att världen tycks regeras av folk som är morgonpigga”. Jag håller helt med! Vad ska man upp i ottan och göra?

 

Massor av svar och cyklar

Förra veckan var det mycket att stå i med allt möjligt efter juluppehållet så det är först idag jag fått fatt i de svar som inkom under julen. Det är många! Jag har inte hunnit titta på dem ännu men ska försöka göra det imorgon eftermiddag. På förmiddagen ska jag till Skånes Arkivförbund och titta i deras samlingar efter bilder på cykelklubbar. Jag är en av redaktörerna för nästa nummer av tidskriften ETN och temat där är cyklar. Varje nummer av denna tidskrift heter något på tre bokstäver och detta blir alltså ETN:HOJ. I Folklivsarkivet fanns inte en enda bild på någon cykelklubb. Vi borde ha en frågelista om cykling någon gång!

 

Hälsa och aktivitet

Efter en rolig och spännande förmiddag på Skånes Arkivförbund, där jag hittade precis de cykelbilder jag hoppats, cyklade jag igår tillbaka till Folklivsarkivet och läste frågelistsvar på LUF 227 Åldrande och hälsa. Det har som sagt kommit många under julledigheten och ännu fler kom idag.  Flera av de äldre meddelarna skriver om omställningen det innebär att bli pensionär: plötsligt har man inget arbete att gå till och massor av tid. Det kan vara en jobbig förändring och påverka hälsan. Men för nästan alla har det varit något övergående och man trivs nu med tillvaron. Ett skäl är att man har möjlighet att  fördjupa sig i sina intressen och hobbies. De som svarat släktforskar, fotograferar, lagar mat, spelar dragspel, syr, nätsurfar, läser, utövar qigong, reser, umgås med vänner, sjunger i kör, går långpromenader med eller utan stavar, arbetar i trädgården, löser korsord, hembygdsforskar, simmar, cyklar, skriver böcker och så vidare. Samt besvarar Folklivsarkivets frågelistor!

En man i 70-årsåldern skriver: ”Jag träffar inte sällan betydligt äldre människor, som intellektuellt är briljanta och skapande. Ofta är det inom ämnen utanför det de tidigare arbetat med, och som de efter pensioneringen utvecklat till mästerskap. Senioritden behöver alltså inte betyda ett slut – utan en början till en ny spännande bana”.

 

Att hålla sig i form

Ett av temana i listan om åldrande och hälsa handlar om att hålla sig i form och där frågar vi om hur man tänker och agerar när det gäller kost och motion.  Att röra på sig är viktigt men det kan ju ske på olika sätt. Det gäller att hitta något som passar just en själv. Det tycks flertalet av Folklivsarkivets meddelare ha gjort:

”Dans är underbart” tycker en medan en annan får motion av  ”en stor trädgår som jag själv sköter det mesta i”. En cyklar och ”I fjol, 2008, blev det drygt 300 bokförda mil på cykelsadeln”. Andra ”går långa stavpromenader nästan dagligen”  eller har en hund som gör att man ”vistas mycket ute i naturen med långa och snabba promenader, oftast ett par timmar om dagen”.  Vissa har en bestämd dag för en särskild aktivitet: ”Varje onsdag morgon är vi 4 fruar som går tillsammans en promenad, då är vi ute gott och väl en timma.” En bor på ett seniorboende och  ”deltar i anordnad gymnastik varje måndag 11-11.30″  medan en annan gymasisterar hemma lite varje dag och  har ”en gummisnodd som jag satt upp i en dörr, gör olika dragningar med den för axlar och armar”. Flera har idrottat mycket i yngre dagar och för en del är att röra på sig en livslång vana: ”Ända sedan ungdomen har jag börjat praktiskt taget varje dag med morgongymnastik” .

 

Lukt och smak

Den här veckan har jag börjat registreringen av svaren på LUF 223 Lukt och smak. Det skulle jag gjort för länge sedan men ibland drar saker och ting ut på tiden. Nåväl, nu har jag börjat och det är roligt att ta del av dessa svar igen. En person har till exempel listat diverse saker han tycker luktar gott respektive illa, någon annan berättar om barndomens upplevelser i bageriet som ägdes av släktingar.

 

Arkivera

Alla svar på LUF 223 Lukt och smak är nu registrerade. Det var ungefär 70 stycken. Idag ägnar jag mig åt att skriva tackbrev till dem som besvarat LUF 227 Åldrande och hälsa. Det tar ett tag, för det är många svar, men är intressant eftersom jag samtidigt läser igenom alla svar ordentligt. Åsa, som var den som föreslog listans ämne, får ett bra material att arbeta med för sin avhandling! Bilden till vänster visar inte frågelistsvar utan en brevsamling som jag arkiverade för ett tag sedan. Sådant material finns också på Folklivsarkivet.

 

Träd

Julklappsboken 2008 var en skrift som heter Tankar om träd och som bygger på svar på frågelistan LUF 218 Träd. En av dem som fick boken hade ännu inte blivit meddelare då listan skickades ut men blev inspirerad av texten och skrev ner sina tankar om träd nu istället. Så går naturligtvis utmärkt att göra. Hittar man en äldre lista som man tycker är intressant är det bara att svara på den och skicka in. Alla listor finns att ladda ner från arkivets hemsida.

 

Morgongymnastik

Ganska många av dem som svarat på LUF 227 Åldrande och hälsa skriver om hur de gör morgongymnastik varje morgon. Många av dem har gjort det hela livet, sjäv har jag aldrig gjort det.  Efter att ha läst ytterligare två berättelser från personer, bägge dubbelt så gamla som jag,  som börjar varje morgon med en kvarts gymnastik känner jag mig slapp och lat. Imorgon ska jag också göra gymnastik!

 

 

Ostkaka och tangentbord

Mycket undervisning och annat arbete har gjort att jag inte riktigt hunnit med frågelistarbetet på sistone. Svaren på LUF 227 Åldrande och hälsa fortsätter dock att komma in liksom en hel del på LUF 226 Känsel också. Flera nya meddelare har tillkommit och det är extra roligt. Apropå känsel så är det väldigt intressant vilka olika saker olika personer väljer att lyfta fram: ljummen ostkaka, förlossningar, pälsen på en golden retriever, torr blomjord, slappa handslag, sconesdeg, tangentbord på skrivmaskiner från 70-talet, håruppsättningar vid bröllop, thailändska myggor, nylonskjortor, förhistoriska flintyxor, orakade pojkvänner… Känseln är viktig, vare sig det handlar om att känna om ett barn har feber, om såsen är tillräckligt tjock eller om att rikta plåten på en krockskadad bil.

 

Gästlärare i Norge

Den senaste tiden har det inte blivit mycket gjort med frågelistorna, bland annat beroende på att jag varit i Bergen i Norge. Jag var där som gästlärare förra veckan och det var mycket roligt. Att åka iväg som lärare någon annastans är  både spännande och givande! Och en del frågelistande blev det också. En av mina föreläsningar handlade om trädprojektet som resulterade i rapporten Tankar om träd, som ju bygger på just frågelistmaterial.

 

Vår i Lund

Förutom att jag skrivit tackbrev till en del av meddelarna har jag inte hunnit ägna mig åt frågelistverksamheten alls den senaste tiden. Jag har varit tvungen att prioritera annat arkivarbete samt jobbet som koordinator för det internationella mastersprogramemt MACA, Master of Applied Cultural Analysis, som jag också har. Så blir det ibland. Men våren är här och vid Folklivsarkivet blommar scillan!

 

Nya meddelare är välkomna!

Under de senaste månaderna har vi fått flera nya meddelare till Folklivsarkivet. Välkomna! Kanske känner du som själv är meddelare någon du tror skulle vara intresserad av att delta? Tipsa då gärna henne eller honom om verksamheten! Mer information finns under flikarna Frågelistor respektive Meddelare överst på denna sida samt på Folklivsarkivets hemsida. Kanske har du som läser detta hamnat på denna blogg av en slump men tycker att det verkar intressant att besvara frågelistor åt Folklivsarkivet? Du är också välkommen! Frågelistor skickas ut ungefär tre gånger om året och en nya lista är på gång alldeles snart. Ämnet för den återkommer jag till snart här på bloggen.

 

Immateriellt kulturarv

I onsdags och torsdags samlades representanter från de olika traditionsarkiven i Sverige  på DAG, Dialekt- Ortnamns- och Folkminnesarkivet i Göteborg, för att diskutera Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. Arkiven i Göteborg, Uppsala och Umeå ingår i myndigheten SOFI, Institutet för språk och folkminnen, som  tillsammans med Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Stiftelsen Nordiska museet har fått regeringens uppdrag att ta fram ett förslag för nationellt genomförande. Folklivsarkivet är inte med i SOFI men samarbetar på olika sätt med folkminnesarkiven där liksom med arkivet på Nordiska museet.

Det var ett par givande dagar med intressanta diskussioner. Sannolikt kommer det att bli ett gemensamt större dokumentationsprojekt. Alla arkiven som var med här deltog också i det projekt kring julen som genomfördes 2004-2005. Förutom att det där samlades in en mängd material vid de olika arkiven producerades en rapport och en antologi. Kanske blir det något liknande nu också. Eller något annat. Vi får se!

Så här ser julboken ut. Den kan köpas från SOFI. Klicka här för att komma till en sida som förklarar hur och var.

 

Ny lista på gång

Nästa vecka är det tänkt att sommarens lista ska komma. Den handlar om körsång: både om att sjunga själv och att lyssna. Sverige är ett kör-rikt land och vi gissar att många av våra meddelare är eller har varit engagerade i detta. Och har man inte det har man kanske lyssnat på körsång, såväl ”live” som på CD eller TV. Mer tankar och information kring denna lista kommer inom kort.

 

Körsång och bibliotekarier

Denna vecka har jag ägnat arkivariejobbet åt att få iväg den nya frågelistan LUF 227 Körsång. Men eftersom jag förutom att vara arkivarie också är forskare och koordinator för mastersprogrammet MACA och varit tvungen att ägna en hel del tid åt antagningen av studenter inför höstterminen har jag inte hunnit riktigt allt jag tänkt. Flertalet meddelare har fått sina listor antingen igår eller i förrgår men tyvärr hann jag inte göra iordning de återstånede kuverten idag innan postlådan tömdes. Några får alltså sina listor först i mitten av nästa vecka. Vissa meddelare är för övrigt verkligen snabba med att sätta igång att skriva – två av dem som fått sina listor har redan svarat! De måste ha satt sig direkt och skickat tillbaka dem med vändande post. Kul!

Igår höll jag och min kollega Carina Sjöholm föredrag för ca 30 bibliotekarier. Det var kul! Vi började med att tala om vårt projekt kring träd, där vi i stor utsträcking använder oss av svaren på LUF 218 Träd och som resulterade i rapporten Tankar om träd. Carina talade efter det om sitt projekt kring litterär turism och jag om det projekt kring datorspelande mammor jag har tillsammans med Jessica Enevold.

 

Terminslut

I torsdags var sista dagen på terminen för studenterna på MACA, Master of Applied Cultural Analysis, där jag är koordinator. Vi pratade om hösten, då de bl a ska göra praktik, och en del om masteruppsatsen de ska skriva till våren. Sedan drack vi kaffe och åt kakor. Medan denna studentgrupp, MACA08, nu har sommarlov (vilket förmodligen inte betyder ledighet för de flesta av dem utan att studierna byts mot arbete), grejar jag med antagning och administration av nästa grupp, MACA09, som börjar till hösten. Det innebär att vi 31 augusti kommer att ha två grupper med sammanlagt drygt 40 studenter från hela världen. Kul och spännande!

Arkiverandet ska jag ta itu med på måndag. Studenterna på kandidatkursen hade uppsatsseminarier (C-nivå) förra veckan och det material de samlat in i samband med skrivandet ska jag nu arkivera. Detsamma gäller studenterna på fortsättningskursen som också lagt fram sina uppsatser (B-nivå). Sedan har jag frågelistsvaren på LUF 228 Körsång. Ganska många har kommit in men jag har knappt hunnit titta på dem. Det ska jag göra nu och så ska jag skriva tackbrev till dem som besvarat dem. De här veckorna mellan terminslut och semester brukar ur arbetssynpunkt vara de mest effektiva. Man får mycket gjort!

 

Midsommar!

Denna vackra bild ur Folklivsarkivets bildsamling föreställer Sisselas källa i Borrby där man enligt anteckningarna offrade midsommarafton. Förhoppningsvis slipper vi inte bara snö utan också regn imorgon, såväl i Borrby som var vi nu firar midsommar.

 Om och hur man firar, med vem, var och vad som äts, dricks och sjungs frågade vi om i LUF 225 Midsommar som vi skickade ut för ca ett år sedan tillsammans med DAG, Dialekt- , ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. På den inkom 59 svar men om någon som inte svarade då vill göra det nu går det förstås alldeles utmärkt.

En trevlig midsommar önskar jag alltså dig som läser detta, vare sig du är meddelare till Folklivsarkivet eller inte (men bli det gärna! Kontakta oss på etn@etn.lu.se ). Jordgubbar, nypotatis, gräddfil och kall öl ser jag fram emot. Någon liten sillbit blir det nog också även om det inte tillhör favoriterna.

 

Semester!

Imorgon fredag är sista dagen innan semestern! Dagen ska ägnas åt att skriva tackbrev till dem som hittills skickat in sina svar på LUF 228 Körsång, avluta diverse småjobb samt städa skrivbordet. Det har varit en ovanligt hektisk vårtermin och det ska bli väldigt skönt med några veckors ledighet. En presentation till en konferens i Finland i augusti måste jag göra, och en del måste jag ägna mig åt mitt forskningsprojekt, men framför allt ska jag sitta i en solstol i trädgården och ta det lugnt och läsa böcker! Förutom en hel hög med deckare jag inte hunnit med under våren ska jag läsa Sorting Things Out och gå igenom vårens nummer av Språktidningen och Populär Historia. Solen ska skina hela juli har jag bestämt.

 

 

ETN: HOJ

Ett nytt nummer av tidskriften ETN är ute. Den här gången är temat cyklar och cykling. Eftersom ETN:s olika teman alltid ska sammanfattas av ett ord på tre bokstäver heter detta nummer förtsås HOJ. Tillsammans med Lars-Eric Jönsson är jag en av redaktörerna. Medverkar gör flera olika författare, däribland mina kollegor på Folklivsarkivet. Hela numret kan laddas ner från denna sida.

Där finns också tidigare nummer: Pop, Hem, Kry, Rit, Job (som är på engelska, därav stavningen).