Anonymt brevInför studentfirandet  i juni blev jag uppringd av journalist som skulle skriva om kostnader i samband med firandet. Artikeln kan man hitta till exempel här. Jag tycker inte jag säger något särskilt kontroversiellt och framför allt uppmanar jag abslout ingen att lägga mer pengar på firande än de har lust eller råd med. Men uppenbarligen är det någon som dels tycker det är ett fruktansvärt slöseri att lägga pengar på detta, dels tycker att jag behöver veta att han/hon tycker det och därför har skickat ett anoynymt brev till mig. Brevet består av en fullskriven fram- och baksida av ett A4-papper inklusive den urklippta artikeln.

Jag förstår faktiskt inte varför personen skickar detta till mig – vad är meningen att jag ska göra? Förbjuda folk att lägga pengar på studentfester? Uppmana dem att äta gröt och dricka vatten? (om detta skriver människan). Jag har verkligen ingen lust att säga vad folk ska och inte ska göra och någon traditionspolis är jag definitivt inte! Vill någon äta risgrynsgröt på midsommarafton eller sätta påskfjädrar i julgranen får de gärna göra det. Jag tycker heller inte om när man inte kan stå för sina åsikter och skickar anonyma brev. Och så mitt i alltihop en snutt om att flytkingar har det minsann bättre – arrrgggghhh, jag blir så trött! Förbittrade surputtar klarar jag mig utan.