Etnologistudenterna som läser sin andra termin har just återvänt från sitt fältarbete. Att under några dagar lämna Lund för att bo och fältarbeta någon annanstans har ingått som en obligatorisk del av denna kurs sedan 1978. Materialet som skapas och samlas in av studenterna används i deras uppsatser och arkiveras sedan vid Folklivsarkivet. Nedan skriver Susanne Wollinger, kursansvarig, om fältarbetet och det projekt som det ingår i.

 

Foto: Susanne Wollinger

Vad är egentligen en hamn – och hur kan vi förstå hamnen som mötesplats? Frågorna ställs av åtta etnologistudenter som nyligen kommit hem efter fyra dagars fältarbete i Höganäs med omnejd. Under dessa dagar har de samlat in ett kvalitativt material i form av djupintervjuer, observationer och fotografier som belyser olika aspekter av och frågor kring hamnen som mötesplats. Arbetet är ett led i utbildningen på fortsättningskursen i etnologi där undervisningsmomenten rör kulturanalytisk fördjupning, metodfrågor och träning i att bedriva ett etnologiskt fältarbete. Arbetet fortsätter, men nu på hemmaplan. Det insamlade och bearbetade dokumentationsmaterialet kommer att ligga till grund för uppsatsarbetet, men även användas i forskningssammanhang.

Fältarbetet i Höganäs bedrivs i samverkan med det nordiska forskningsprojektet ”Framtidskuster”, ett samverkansprojekt mellan akademi och kommunala aktörer i Öresund-Kattegatt-Skagerack-regionen. Delprojektet Höganäs ingår i interreg-projektet ”Framtidskuster – hållbar utveckling i kustsamhällen”. Utgångspunkten är de traditionella kustnäringarnas minskade betydelse och dessa avgörande förändringar har haft stor betydelse för hamnarnas roll, såväl i Höganäs kommun som på andra håll. En fråga som ställs inom projektets samtliga delstudier är hur regionerna kan bemöta denna utveckling och skapa hållbar tillväxt. I Höganäs kommun finns flera hamnar, men projektet koncentrerar sig på hamnarna i Höganäs, Arild, Mölle och Viken.